Denna webbplats vänder sig till läkare

Rutinundersökning med ultraljud kan ge besked om avvikelser

Temaartikel I Sverige erbjuds alla gravida kvinnor minst en ultraljudsundersökning under graviditeten. Rutinultraljudsundersökningen görs oftast omkring graviditetsvecka 18. Om en fostermissbildning bekräftas vid utvidgade undersökningar och de blivande föräldrarna beslutar att fortsätta graviditeten, erbjuds ett multidisciplinärt omhändertagande vid eller i samarbete med ett universitetssjukhus. 

Fosterkardiologiska erfarenheter från Astrid Lindgrens barnsjukhus

Fosterkardiologiska erfarenheter från Astrid Lindgrens barnsjukhus

Temaartikel Allt fler hjärtfel diagnostiseras i dag före födelsen. Samma ultraljudsmetodologi som används inom barnkardiologin för funktionell hjärtbedömning kan i stort sätt också användas på foster.

Obstetriskt ultraljud och prenatal diagnostik i första trimestern

Temaartikel Riskvärdering med kombinerat ultraljud och biokemiskt test (KUB) är en etablerad metod med hög detektionsförmåga av kromosomavvikelser i första trimestern. Icke-invasivt prenatalt test (NIPT) kommer att vara en sekundär screeningmetod de närmaste åren. I framtiden kommer man sannolikt att kunna identifiera även andra typer av riskgraviditeter i första trimestern. (1 kommentar)

Invasiv fosterterapi utvecklas allt mer

Invasiv fosterterapi utvecklas allt mer

Temaartikel Invasiv fosterterapi i Sverige i dag innefattar minimal­invasiv fetoskopisk kirurgi, ultraljudsledd intrauterin blodtransfusion till foster, ultraljudsledd shuntinläggning och interstitiell laserbehandling och radiofrekvensablation. 

Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet

Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet

Temaartikel Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet med fokus på att förbättra naturalförloppet vid livshotande och svåra medfödda missbildningar och sjukdomar.

Nano på gott och ont: möjligheter och risker med nanoteknologi

Nano på gott och ont: möjligheter och risker med nanoteknologi

Temaartikel Nanotekniken har många användningsområden, inte minst inom medicinen. Men det finns också anledning att undersöka de potentiella hälso- och miljöriskerna med dessa nya material.

Nanomaterial måste EU-regleras bättre

Temaartikel Kärnan i EU:s kemikalielagstiftning är en förordning (Reach) som omfattar alla kemiska ämnen. Nanomaterialens låga vikt och unika egenskaper gör att Reach-förordningen i sin nuvarande utformning inte är tillämpbar för reglering av dessa nya material. En ny EU-förordning om medicintekniska produkter med nanomaterial har nyligen godkänts.  

Nanotekniken kan revolutionera behandlingen av cancer

Temaartikel Potentiella läkemedel som inte kan utnyttjas på grund av stark toxicitet, svårlöslighet eller hög molekylvikt kan göras användbara med nanoteknik. Denna teknik innebär konstruktion av mångfunktionella partiklar i nanoskala.

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Temaartikel Diagnostiska nanopartiklar kan kraftigt förbättra avbildningstekniker och diagnossystem. För in vitro-applikationer väntas nya metoder och produkter komma löpande de närmaste åren. På in vivo-området väntas ett genombrott dröja lite längre.

Kirurgi har central roll i behandlingen

Temaartikel Den primära kirurgiska behandlingen vid malignt melanom är välstuderad, och stor konsensus råder i behandlingsriktlinjer världen över. Stora framsteg har dock gjorts inom det medicinska fältet, vilket gör att många av de behandlingsprinciper som tillämpas i dag kommer att behöva omprövas.

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Temaartikel Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada. (1 kommentar)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna

Temaartikel Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«.

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom

Temaartikel De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt.

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Temaartikel Melanom uppstår ibland på andra ställen än i huden, som i ögon och slemhinnor. Dessa melanom har en annorlunda biologi, klinisk bild och behandlas ofta på ett annat sätt än hudmelanom.

Äldre med melanom söker sent och har högre dödlighet

Temaartikel Incidensen av melanom ökar allra mest i den äldre befolkningen. Äldre har tjockare melanom vid diagnos och högre melanomdödlighet. För att vända dagens trend behöver medvetenheten om kännetecken på melanom bli större bland patienter och vård- och omsorgspersonal.

Stor variation hos maligna hudmelanom

Stor variation hos maligna hudmelanom

Temaartikel Anamnestiska uppgifter om förändring över tid övertrumfar som regel till synes benigna morfologiska fynd. Detta gäller även för en tränad undersökare eftersom enkla kännetecken för melanom ofta saknas.

Missad hjärtinfarkt var ofta relaterad till atypisk anamnes

Missad hjärtinfarkt var ofta relaterad till atypisk anamnes

Temaartikel En mer generös indikation för troponinmätning och EKG samt ökad kännedom om atypiska symtom skulle möjligen kunna reducera förekomsten av feldiagnostik vid hjärtinfarkt. (4 kommentarer)

Bilddiagnostik inget facit vid diagnos av appendicit

Bilddiagnostik inget facit vid diagnos av appendicit

Temaartikel I en studie visas att av 49 bedömda fall av missad diagnos av appendicit anmäldes 8 enligt lex Maria medan övriga inkom som enskildas klagomål till tillsynsmyndigheten. Detta antyder en större acceptans i sjukvård att diagnostik av appendicit kan vara svår. (2 kommentarer)

Dominerar lex Maria-fallen inom primärvård och akutsjukvård

Temaartikel En betydande andel av lex Maria-ärenden från primärvård och akutsjukvård utgörs av diagnostiska fel och misstag. Bakomliggande orsaker kan vara övergripande fel/systemfel inklusive kommunikationsproblem, patient­relaterade faktorer samt läkarrelaterade faktorer inklusive kognitiva misstag.

Strukturerad bedömning viktig vid konsultation på distans

Temaartikel Ett strukturerat arbetssätt med bland annat tydlig metodik för samtalsprocess, värdering av vitala funktioner samt strukturerad kommunikation möjliggör telefonrådgivning med god patientsäkerhet. (2 kommentarer)

1 … 9 10 11 12 13