Denna webbplats vänder sig till läkare

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada. (1 kommentar)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna

Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«.

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom

De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt.

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Melanom uppstår ibland på andra ställen än i huden, som i ögon och slemhinnor. Dessa melanom har en annorlunda biologi, klinisk bild och behandlas ofta på ett annat sätt än hudmelanom.

Äldre med melanom söker sent och har högre dödlighet

Incidensen av melanom ökar allra mest i den äldre befolkningen. Äldre har tjockare melanom vid diagnos och högre melanomdödlighet. För att vända dagens trend behöver medvetenheten om kännetecken på melanom bli större bland patienter och vård- och omsorgspersonal.

Stor variation hos maligna hudmelanom

Stor variation hos maligna hudmelanom

Anamnestiska uppgifter om förändring över tid övertrumfar som regel till synes benigna morfologiska fynd. Detta gäller även för en tränad undersökare eftersom enkla kännetecken för melanom ofta saknas.

Missad hjärtinfarkt var ofta relaterad till atypisk anamnes

Missad hjärtinfarkt var ofta relaterad till atypisk anamnes

En mer generös indikation för troponinmätning och EKG samt ökad kännedom om atypiska symtom skulle möjligen kunna reducera förekomsten av feldiagnostik vid hjärtinfarkt. (3 kommentarer)

Bilddiagnostik inget facit vid diagnos av appendicit

Bilddiagnostik inget facit vid diagnos av appendicit

I en studie visas att av 49 bedömda fall av missad diagnos av appendicit anmäldes 8 enligt lex Maria medan övriga inkom som enskildas klagomål till tillsynsmyndigheten. Detta antyder en större acceptans i sjukvård att diagnostik av appendicit kan vara svår. (2 kommentarer)

Dominerar lex Maria-fallen inom primärvård och akutsjukvård

En betydande andel av lex Maria-ärenden från primärvård och akutsjukvård utgörs av diagnostiska fel och misstag. Bakomliggande orsaker kan vara övergripande fel/systemfel inklusive kommunikationsproblem, patient­relaterade faktorer samt läkarrelaterade faktorer inklusive kognitiva misstag.

Strukturerad bedömning viktig vid konsultation på distans

Ett strukturerat arbetssätt med bland annat tydlig metodik för samtalsprocess, värdering av vitala funktioner samt strukturerad kommunikation möjliggör telefonrådgivning med god patientsäkerhet. (2 kommentarer)

Diagnostiska fel och misstag är vanliga och svåra att mäta

Arbete med att undvika och minimera diagnostiska fel är ett utmärkt tillfälle till ökad patientsäkerhet, lärande och kompetensutveckling. Mätmetoder av diagnostiska fel måste dock utvecklas och valideras. (1 kommentar)

Bristande initial handläggning vanligast vid missad höftfraktur

Bristande initial handläggning vanligast vid missad höftfraktur

En majoritet av missade höftfrakturer kunde härledas till brister vid initial handläggning: anamnesupptagning, statusundersökning eller röntgenundersökning. De mest frekventa felhändelserna orsakades av fördröjd läkarundersökning av patient utanför sjukhus. Missad diagnos ger fördröjd operation, vilket ökar risken för komplikationer och dödlighet. (1 kommentar)

Kemoterapi och målstyrda läkemedel kan förstärka varandra

Behandling med läkemedel mot HER2 förstärker effekten av kemoterapi neoadjuvant, adjuvant och mot metastatisk sjukdom och förbättrar överlevnaden vid HER2-positiv bröstcancer. Målstyrd behandling mot PI3K–AKT–mTOR-axeln och mot CDK4/6 förstärker effekten av endokrin terapi vid spridd hormonreceptorpositiv bröstcancer.

Mammografi, ultraljud och nål­biopsi bas för bilddiagnostik

Mammografi, ultraljud och nål­biopsi bas för bilddiagnostik

Framtidens screeningprogram kan komma att baseras på kvinnans individuella cancerrisk och innehålla olika bildmetoder, t ex tomosyntes, automatiserat bröstultraljud och förkortade MRT-undersökningar.

Biverkningar vid antihormonell behandling påverkar följsamhet

Adjuvant antihormonell behandling bidrar kraftigt till den förbättrade överlevnaden vid hormonkänslig bröstcancer, men rekommenderad behandlingstid är lång och biverkningar till behandling kan påverka livskvalitet hos såväl unga som äldre kvinnor.

Aerob och muskelstärkande träning bör rekommenderas

Aerob och muskelstärkande träning bör rekommenderas

Personer med cancersjukdom bör rekommenderas både aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska fatigue och förbättra fysisk funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. Träning vid cancersjukdom syftar i första hand till att öka välbefinnandet och minska symtombördan.

Vägen till bröstbevarande kirurgi och bort från axillutrymning

Vägen till bröstbevarande kirurgi och bort från axillutrymning

Bröstbevarande kirurgi kan tillämpas i minst 70 procent av fallen med nydiagnostiserad bröstcancer. Biopsi av portvaktskörteln räcker som enda ingrepp i axillen vid negativ biopsi och vid förekomst av mikrometastaser. Evidensen för att överge axillutrymning vid makrometastaser i axillen är ännu otillräcklig.

Onkoplastikkirurgi – utpräglat individanpassad

Onkoplastikkirurgi är en individanpassad kirurgi och bör i varje enskild situation diskuteras i ett multidisciplinärt team samt mellan patient och behandlande kirurg.

Bättre och mer jämlik vård för patienter med bröstcancer

Nationellt överenskomna vårdprogram och ett nationellt kvalitetsregister skapar grunden för att göra bröstcancervården jämlik och höja kvaliteten. En sammanhållen cancerstrategi med regionala cancercentrum som stödjande infrastruktur ger möjlighet att nationellt gemensamt tackla bröstcancervårdens utmaningar.

Sämre prognos för unga kvinnor med bröstcancer

Bröstcancer hos unga är ovanligt, men är den näst vanligaste dödsorsaken hos unga kvinnor. Prognosen är sämre än hos medelålders kvinnor med en högre risk för lokalrecidiv, fjärrmetastaserande sjukdom och död i bröstcancer.