Denna webbplats vänder sig till läkare

Diagnostiska fel och misstag är vanliga och svåra att mäta

Arbete med att undvika och minimera diagnostiska fel är ett utmärkt tillfälle till ökad patientsäkerhet, lärande och kompetensutveckling. Mätmetoder av diagnostiska fel måste dock utvecklas och valideras. (1 kommentar)

Bristande initial handläggning vanligast vid missad höftfraktur

Bristande initial handläggning vanligast vid missad höftfraktur

En majoritet av missade höftfrakturer kunde härledas till brister vid initial handläggning: anamnesupptagning, statusundersökning eller röntgenundersökning. De mest frekventa felhändelserna orsakades av fördröjd läkarundersökning av patient utanför sjukhus. Missad diagnos ger fördröjd operation, vilket ökar risken för komplikationer och dödlighet. (1 kommentar)

Kemoterapi och målstyrda läkemedel kan förstärka varandra

Behandling med läkemedel mot HER2 förstärker effekten av kemoterapi neoadjuvant, adjuvant och mot metastatisk sjukdom och förbättrar överlevnaden vid HER2-positiv bröstcancer. Målstyrd behandling mot PI3K–AKT–mTOR-axeln och mot CDK4/6 förstärker effekten av endokrin terapi vid spridd hormonreceptorpositiv bröstcancer.

Mammografi, ultraljud och nål­biopsi bas för bilddiagnostik

Mammografi, ultraljud och nål­biopsi bas för bilddiagnostik

Framtidens screeningprogram kan komma att baseras på kvinnans individuella cancerrisk och innehålla olika bildmetoder, t ex tomosyntes, automatiserat bröstultraljud och förkortade MRT-undersökningar.

Biverkningar vid antihormonell behandling påverkar följsamhet

Adjuvant antihormonell behandling bidrar kraftigt till den förbättrade överlevnaden vid hormonkänslig bröstcancer, men rekommenderad behandlingstid är lång och biverkningar till behandling kan påverka livskvalitet hos såväl unga som äldre kvinnor.

Aerob och muskelstärkande träning bör rekommenderas

Aerob och muskelstärkande träning bör rekommenderas

Personer med cancersjukdom bör rekommenderas både aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska fatigue och förbättra fysisk funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. Träning vid cancersjukdom syftar i första hand till att öka välbefinnandet och minska symtombördan.

Vägen till bröstbevarande kirurgi och bort från axillutrymning

Vägen till bröstbevarande kirurgi och bort från axillutrymning

Bröstbevarande kirurgi kan tillämpas i minst 70 procent av fallen med nydiagnostiserad bröstcancer. Biopsi av portvaktskörteln räcker som enda ingrepp i axillen vid negativ biopsi och vid förekomst av mikrometastaser. Evidensen för att överge axillutrymning vid makrometastaser i axillen är ännu otillräcklig.

Onkoplastikkirurgi – utpräglat individanpassad

Onkoplastikkirurgi är en individanpassad kirurgi och bör i varje enskild situation diskuteras i ett multidisciplinärt team samt mellan patient och behandlande kirurg.

Bättre och mer jämlik vård för patienter med bröstcancer

Nationellt överenskomna vårdprogram och ett nationellt kvalitetsregister skapar grunden för att göra bröstcancervården jämlik och höja kvaliteten. En sammanhållen cancerstrategi med regionala cancercentrum som stödjande infrastruktur ger möjlighet att nationellt gemensamt tackla bröstcancervårdens utmaningar.

Sämre prognos för unga kvinnor med bröstcancer

Bröstcancer hos unga är ovanligt, men är den näst vanligaste dödsorsaken hos unga kvinnor. Prognosen är sämre än hos medelålders kvinnor med en högre risk för lokalrecidiv, fjärrmetastaserande sjukdom och död i bröstcancer.

Risk för våld och kriminalitet vid personlighetssyndrom

Vid personlighetssyndrom och förhöjd våldsrisk bör man behandla dels behandlingsbara komponenter i individens specifika personlighetssyndrom, dels samtidiga substansproblem, psykossymtom och uppmärksamhetsstörningar. Läkemedel som minskar impulskontroll, till exempel bensodiazepiner, ska inte användas. En social miljö där droger, kriminellt umgänge och närhet till potentiella våldsoffer kan undvikas är önskvärd.

Patienten man minns: ofta den med personlighetssyndrom

Patienten man minns: ofta den med personlighetssyndrom

Personlighetssyndrom är vanliga och förekommer ofta tillsammans med annan psykisk och fysisk sjuklighet. Mötet med patienter med personlighetssyndrom väcker inte sällan frustration och vanmakt. Bemötandet måste präglas av respekt och hög grad av professionalism.

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom

Personlighetssyndrom som innefattar emotionell instabilitet kan förstås utifrån ett informationsbearbetningsperspektiv, hjärnforskning och vår kunskap om ADHD. Detta kan underlätta framtida diagnossättning och behandlingsalternativ. (1 kommentar)

Självskadebeteende vanligt även utan personlighetssyndrom

Undersökningar bland skolungdomar visar att cirka hälften bejakar självskadebeteende vid något enstaka tillfälle, medan upprepat självskadebeteende förekommer hos 13–14 procent. Självskadebeteende förekommer vid flertalet psykiatriska tillstånd, och även hos personer som saknar andra symtom på psykisk sjukdom.  (1 kommentar)

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Patienter med personlighetssyndrom erbjuder särskilda utmaningar i fråga om bemötande. De flesta behandlingsstudier har gjorts på borderline-­formen av personlighetssyndrom. Av de specifika psykologiska behandlingar som är utvärderade vid borderline-formen har dialektisk beteendeterapi det starkaste forskningsstödet, följt av mentaliseringsbaserad terapi.

Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos?

Personlighetssyndrom benämndes tidigare »personlighetsstörningar« och är vanligt förekommande, för­enade med sämre livskvalitet, funktionsbegränsningar och sämre hälsa, och de förblir ofta odiagnostiserade. Etiologin är komplex, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Ett personcentrerat, förståelseinriktat arbetssätt är viktigt för diagnostik och samarbetsallians. (3 kommentarer)

Frågan om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling

Läkaren kan inte alltid utgå från att patienten vill ha alla tillgängliga livsuppehållande åtgärder. Vid »livshotande tillstånd« ska läkaren samråda med patienten och de närstående så att vårdens planering så långt det är möjligt stämmer överens med patientens önskemål.

Bostadsort avgör den palliativa vårdens resurser och kvalitet

Tillgången till palliativ vård är ojämlikt fördelad över Sverige och möter därmed inte behoven. Ett organiserat samarbete mellan landsting, kommuner och primärvård är avgörande för att patienter i livets slutskede ska kunna erbjudas bra vård.

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

För framgångsrik smärtbehandling krävs en tydlig behandlingsstrategi baserad på aktuell smärtmekanism och information till patienten. Behandlingen bör utvärderas och eventuellt justeras. Starka opioider är den viktigaste preparatgruppen vid farmakologisk smärtlindring i palliativ vård. (1 kommentar)

Svenska palliativregistret visar kvaliteten på vård vid livets slut

Svenska palliativregistret följer kvaliteten på palliativa vårdåtgärder sista veckan i livet, oavsett diagnos och dödsplats. Registret täcker 89 procent av alla cancerrelaterade dödsfall och 65 procent av samtliga dödsfall i landet.