Denna webbplats vänder sig till läkare
Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Temaartikel Patienter med personlighetssyndrom erbjuder särskilda utmaningar i fråga om bemötande. De flesta behandlingsstudier har gjorts på borderline-­formen av personlighetssyndrom. Av de specifika psykologiska behandlingar som är utvärderade vid borderline-formen har dialektisk beteendeterapi det starkaste forskningsstödet, följt av mentaliseringsbaserad terapi.

Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos?

Temaartikel Personlighetssyndrom benämndes tidigare »personlighetsstörningar« och är vanligt förekommande, för­enade med sämre livskvalitet, funktionsbegränsningar och sämre hälsa, och de förblir ofta odiagnostiserade. Etiologin är komplex, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Ett personcentrerat, förståelseinriktat arbetssätt är viktigt för diagnostik och samarbetsallians. (3 kommentarer)

Frågan om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling

Temaartikel Läkaren kan inte alltid utgå från att patienten vill ha alla tillgängliga livsuppehållande åtgärder. Vid »livshotande tillstånd« ska läkaren samråda med patienten och de närstående så att vårdens planering så långt det är möjligt stämmer överens med patientens önskemål.

Bostadsort avgör den palliativa vårdens resurser och kvalitet

Temaartikel Tillgången till palliativ vård är ojämlikt fördelad över Sverige och möter därmed inte behoven. Ett organiserat samarbete mellan landsting, kommuner och primärvård är avgörande för att patienter i livets slutskede ska kunna erbjudas bra vård.

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

Temaartikel För framgångsrik smärtbehandling krävs en tydlig behandlingsstrategi baserad på aktuell smärtmekanism och information till patienten. Behandlingen bör utvärderas och eventuellt justeras. Starka opioider är den viktigaste preparatgruppen vid farmakologisk smärtlindring i palliativ vård. (1 kommentar)

Svenska palliativregistret visar kvaliteten på vård vid livets slut

Temaartikel Svenska palliativregistret följer kvaliteten på palliativa vårdåtgärder sista veckan i livet, oavsett diagnos och dödsplats. Registret täcker 89 procent av alla cancerrelaterade dödsfall och 65 procent av samtliga dödsfall i landet. 

Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig

Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig

Temaartikel När svårt sjuka patienter vårdas i det egna hemmet har närstående ofta en avgörande roll. Att vara förberedd har lyfts fram som viktigt för närstående. Det har visat sig relatera till flera positiva faktorer och anses skydda mot negativa konsekvenser.

Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen

Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen

Temaartikel Existentiell kris hos patienter i palliativ vård kännetecknas av påträngande tankar om döden, meningslösheten, den stora ensamheten, utsattheten och skuldfrågor. Kropp och själ interagerar, och det finns anledning att inkludera existentiella aspekter även vid symtomlindring.

Svåra samtal med patienter tränas på kurs med skådespelare

Svåra samtal med patienter tränas på kurs med skådespelare

Temaartikel Läkares kommunikationsförmåga har betydelse för patienterna både psykiskt och fysiskt, och för läkares upplevelse av stress. De flesta patienter vill ha information om sin sjukdom av läkare som är uppriktiga, ger sig tid och är empatiska. 

»Hoppas på det bästa, planera för det sämsta«

»Hoppas på det bästa, planera för det sämsta«

Temaartikel Att identifiera patienter som troligen har kort tid kvar att leva, och att kommunicera detta med patienterna och deras familjer, kan främja etiskt viktiga värden som minskat lidande, ökad autonomi hos patienterna och delaktighet.

»Frakturkedjor« är den mest effektiva sekundärpreventionen

Temaartikel Varannan frakturpatient får nya frakturer alternativt drabbas av refrakturering. Vårdkedjor med en dedikerad koordinator är den mest effektiva sekundärpreventionen, både i patientperspektiv och för samhällets vårdkostnadsutveckling.

Nationella riktlinjer ska förebygga frakturer

Temaartikel Årligen inträffar ca 70 000 osteoporosrelaterade frakturer i Sverige. Nationella riktlinjer är ett viktigt verktyg för att förbättra prevention och behandling av osteoporos och därigenom långsiktigt minska frakturrisken.

Fler utreddes för osteoporos efter införande av frakturkedja

Fler utreddes för osteoporos efter införande av frakturkedja

Temaartikel Ett förändrat arbetssätt är nödvändigt för att upptäcka och behandla osteoporos. Resultaten i denna studie talar för att en frakturkedja har åstadkommit en betydande förbättring. 

Specifik träning hos äldre minskar risken för fall

Specifik träning hos äldre minskar risken för fall

Temaartikel Äldre bör få specifik balans- och styrketräning och individuell översyn av riskfaktorer för fall och frakturer.

Bisfosfonater förstahandsval vid farmakologisk behandling

Bisfosfonater förstahandsval vid farmakologisk behandling

Temaartikel Många patienter med osteoporos och hög frakturrisk underbehandlas i dag, trots att evidensen är stark för de läkemedel som rekommenderas.

Diagnostik, risk och indikation för behandling av osteoporos

Temaartikel Diagnostik vid osteoporos syftar till att identifiera högriskpatienter för framtida osteoporosfraktur. Riskvärdering är första steget och kan göras med etablerade metoder såsom frakturriskinstrumentet FRAX i kombination med patientens hälsostatus.

Fragilitetsfrakturer är fortfarande en utmaning

Temaartikel Det är frakturerna som spelar roll för patienter med osteoporos, och det är frakturerna som medför de stora kostnaderna för samhället och individen.

Sekundär osteoporos ett ofta missat tillstånd

Temaartikel Sekundär osteoporos innebär att en tydlig orsak annan än hög ålder eller menopaus har identifierats. Flera stora grupper av patienter löper risk att utveckla sekundär osteoporos, vilket gör det nödvändigt att kunskap finns hos läkare inom både primärvård och sjukhusbaserad specialistsjukvård.  (1 kommentar)

1 … 10 11 12