Denna webbplats vänder sig till läkare

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Minskad dyspné samt förbättrad livskvalitet och kondition. Regelbunden fysisk träning kan ha flera positiva effekter på personer med KOL eller lungfibros, men träningen behöver utformas individuellt utifrån personens hälsostatus.

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)

Behandling av ADHD hos vuxna

Behandling av ADHD hos vuxna

Det råder i dag en samsyn kring så kallade multimodala behandlingsinsatser vid ADHD, där syftet är att minska symtom som bristande uppmärksamhet och impulskontroll samt hyperaktivitet. Multimodal behandling av ADHD består av en kombination av läkemedelsbehandling, psykoedukation, psykoterapi och arbetsterapeutiska insatser, där behandlingen behöver individualiseras med tydliga och mätbara mål.

Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD

Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD

Under senare år har kunskapen ökat om sambanden mellan ADHD och ett flertal somatiska sjukdomstillstånd. Artikeln sammanfattar kunskapsläget om den senaste forskningen om kopplingen mellan ADHD, livsstilsfaktorer och somatisk sjuklighet i vuxen ålder.

Risk för både över- och underdiagnostik vid ADHD-utredning

Screening och utredning – risk för både över- och underdiagnostik

Att ha ADHD i vuxen ålder är förenat med exekutiva svårigheter som att till exempel organisera, hålla tider, hålla ordning och fullfölja uppgifter, men också i svårigheter med emotions- och motivationsreglering. Konsekvenser kan vara att utbildningar inte slutförs, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att behålla ett jobb. En belastad ekonomisk situation kan också vara en konsekvens. (2 kommentarer)

År går, ADHD består – få äldre har diagnos

Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling

Drygt 2 procent av äldre vuxna har rapporterat symtom som indikerar ADHD. Ytterst få har en diagnos, och forskningen kring ADHD hos äldre är begränsad. De få studier som undersökt farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos äldre tyder dock på goda effekter. (2 kommentarer)

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

ADHD är vanligt och förekommer hos 5–7 procent av ungdomar och 2–3 procent av vuxna. Diagnostisering och behandling sparar resurser och lidande.

Den mörka sidan – ADHD vanligt ihop med substansbruk och vid kriminalitet

Den mörka sidan – ADHD vanligt vid substansbruk och kriminalitet

Samsjuklighet mellan ADHD och substansbrukssyndrom och samtidig kriminalitet är vanligt och försämrar prognosen för samtliga tillstånd. Evidensen talar för att screening, utredning och behandling med läkemedel och adekvata psykoedukativa insatser för ADHD bör ingå vid all beroende- och kriminalvård.

Symtom, diagnostik och förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor

Symtom, diagnostik, förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor

ADHD hos flickor är ett allvarligt tillstånd, som hos majoriteten kvarstår i vuxen ålder. Skolmisslyckande, psykiska problem, missbruk, självmordsförsök och självskadebeteenden är några av de negativa konsekvenserna av tillståndet liksom sömnsvårigheter, relationssvårigheter och problem med ekonomi. Flickors ADHD-symtom bedöms som mindre allvarliga än pojkars och en underdiagnostik kvarstår. (1 kommentar)

Att navigera mellan opioidrädsla och opiocentrism i dagens vård

Att navigera mellan opioidrädsla och opiocentrism i dagens vård

Undvik stereotyp förskrivning med hjälp av grundlig smärtanalys och individualiserad analys av risk och nytta. (1 kommentar)

När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?

När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?

Det bästa sättet att minimera abstinensbesvären är att trappa ut läkemedlen, snarare än att bryta tvärt. Det saknas dock vetenskapligt underlag för exakta rekommendationer kring hur snabbt en nedtrappning bör ske. En längre nedtrappning, ibland över flera månaders tid, kan vara nödvändig av psykologiska skäl, i synnerhet för patienter som behandlats länge. Det viktiga är att ha en realistisk plan tillsammans med patienten. (1 kommentar)

Flera förskrivare av opioider var vanligt vid långvarig smärta

Läkarens behandlingsansvar vid opioidförskrivning kan förbättras

Vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta förskrevs bensodiazepiner endast av en vårdgivare, medan flera förskrivare av opioider var vanligt. Det visar data från Region Stockholm. (1 kommentar)

Dödliga överdoser skedde oftast utan annan person nära som kunde ingripa

Dödlig överdos skedde ofta utan person nära som kunde ingripa

Över 80 procent av dödliga överdoser i Skåne inträffade i privata bostäder, visar en registerstudie. Andra personer fanns närvarande vid drygt 40 procent av dödsfallen, men oftast i ett annat rum eller sovande. Kunskap om närvaron av vittnen är betydelsefull för hur naloxonprogram bör utformas.

Mycket stora hälsovinster med att förhindra ungas tobaksdebut

Mycket stora hälsovinster med att förhindra ungas tobaksdebut

Nikotin, alkohol och opioider interagerar vid beroendeutveckling och avvänjning. Nikotin kan fungera som inkörsport till alkohol- och opioidberoende.

Gonorré – ständigt aktuell och alltmer svår att behandla

Gonorré – ständigt aktuell och alltmer svårbehandlad

Förekomsten av gonorré (urogenitalt och extragenitalt) i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste 10 åren, och en liknande utveckling ses i många and­ra länder. Oroväckande är att infektionen blir allt mer svårbehandlad.

Klamydia fortfarande vanlig och ibland allvarlig infektion

Klamydia fortfarande en vanlig och ibland allvarlig infektion

Internationellt rekommenderad dos av doxycyklin vid okomplicerad infektion bör användas även i Sverige.

Syfilis – bortglömd men inte försvunnen

Syfilis – glömd men inte borta

Antal fall av syfilis har långsamt ökat både i Sverige och globalt sedan början av 2000-talet. Kliniska tecken varierar från en oöm sårbildning till feber, utslag, allmänpåverkan och neurosyfilis med CNS-engagemang. Kongenital syfilis är mycket ovanlig i Sverige.

HPV-vacciner effektiva och säkra

HPV-vacciner effektiva och säkra

Huvudsyftet med vaccineringen är i första hand att förebygga HPV-associerad genital cancer och dess förstadier, och möjligheten att kunna utrota livmoderhalscancer diskuteras nu. Som en tidig god effekt av HPV-vaccinering syns dock redan i många länder en minskning av kondylomprevalens.

Mycoplasma genitalium – en ny utmaning för våra mottagningar

Mycoplasma genitalium – en ny utmaning för våra mottagningar

Bakterien Mycoplasma genitalium är ungefär lika vanlig som klamydia på svenska STI-mottagningar. Provta endast för Mycoplasma genitalium vid symtom på sexuellt överförd infektion. Prevalensen är låg i allmän population och hos asymtomatiska. 

Rehabiliteringsmetodiken är läkarspecialitetens kärnpunkt

Rehabiliteringsmetodiken är läkarspecialitetens kärnpunkt

Centralt i modern rehabilitering är samarbetet mellan den drabbade, närstående och teamet under ledning av en specialist i rehabiliteringsmedicin. Kärnan i läkarspecialiteten är rehabiliteringsmetodik med viktiga delar som rehabiliteringsprocess, rehabiliteringsplan, mätning och utvärdering.