Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest
Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)
Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD
Under senare år har kunskapen ökat om sambanden mellan ADHD och ett flertal somatiska sjukdomstillstånd. Artikeln sammanfattar kunskapsläget om den senaste forskningen om kopplingen mellan ADHD, livsstilsfaktorer och somatisk sjuklighet i vuxen ålder. (1 kommentar)
Risk för både över- och underdiagnostik vid ADHD-utredning
Att ha ADHD i vuxen ålder är förenat med exekutiva svårigheter som att till exempel organisera, hålla tider, hålla ordning och fullfölja uppgifter, men också i svårigheter med emotions- och motivationsreglering. Konsekvenser kan vara att utbildningar inte slutförs, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att behålla ett jobb. En belastad ekonomisk situation kan också vara en konsekvens. (2 kommentarer)
År går, ADHD består – få äldre har diagnos
Drygt 2 procent av äldre vuxna har rapporterat symtom som indikerar ADHD. Ytterst få har en diagnos, och forskningen kring ADHD hos äldre är begränsad. De få studier som undersökt farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos äldre tyder dock på goda effekter. (2 kommentarer)
Symtom, diagnostik, förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor
ADHD hos flickor är ett allvarligt tillstånd, som hos majoriteten kvarstår i vuxen ålder. Skolmisslyckande, psykiska problem, missbruk, självmordsförsök och självskadebeteenden är några av de negativa konsekvenserna av tillståndet liksom sömnsvårigheter, relationssvårigheter och problem med ekonomi. Flickors ADHD-symtom bedöms som mindre allvarliga än pojkars och en underdiagnostik kvarstår. (1 kommentar)
När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?
Det bästa sättet att minimera abstinensbesvären är att trappa ut läkemedlen, snarare än att bryta tvärt. Det saknas dock vetenskapligt underlag för exakta rekommendationer kring hur snabbt en nedtrappning bör ske. En längre nedtrappning, ibland över flera månaders tid, kan vara nödvändig av psykologiska skäl, i synnerhet för patienter som behandlats länge. Det viktiga är att ha en realistisk plan tillsammans med patienten. (1 kommentar)
Flera förskrivare av opioider var vanligt vid långvarig smärta
Vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta förskrevs bensodiazepiner endast av en vårdgivare, medan flera förskrivare av opioider var vanligt. Det visar data från Region Stockholm. (1 kommentar)
