Denna webbplats vänder sig till läkare
Stor potential när genomikdata kan implementeras i klinisk rutin

Stor potential när genomikdata kan implementeras i klinisk rutin

Temaartikel Precisionsmedicin har potential att påtagligt förbättra både hälsa och ekonomi. Detta kräver en bred IT-strategi för att integrera genomik- och andra storskaliga datakällor, som inkluderar nationella superdator-, visualiserings- och AI-centrum.

Precisionsmedicin kan bli viktig även vid komplexa sjukdomar

Precisionsmedicin kan bli viktig även vid komplexa sjukdomar

Temaartikel Relativt få precisionsmedicinska tillämpningar sker i dag hos patienter med vanliga folksjukdomar, där såväl arv som miljö och livsstil påverkar sjukdomsrisken. Men det finns stor potential för ökad användning av precisionsmedicin, framför allt vid diagnostik och terapival.

Farmakogenomik – en hörnsten inom precisionsmedicin

Farmakogenomik – individuell anpassning av läkemedel och dos

Temaartikel Farmakogenomik är den del av precisionsmedicin som fokuserar på individuell risk för läkemedelsbiverkningar eller terapisvikt. Farmakogenomisk information bör presenteras i ett särskilt avsnitt i patientens journal, och elektroniskt beslutsstöd behöver utvecklas och användas vid ordination av läkemedel.

Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar

Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar

Temaartikel Vid mer komplexa hematologiska maligniteter är genpanelsekvensering i dag ett viktigt diagnostiskt verktyg och utgör grund för prognostisk bedömning och riktad behandling.

Molekylär patologi – nyckeln till målinriktad cancerbehandling

Molekylär patologi – nyckeln till målinriktad cancerbehandling

Temaartikel Molekylär kunskap om tumörutveckling leder till allt fler målinriktade cancerbehandlingar. Heltäckande molekylär tumörkarakterisering ger möjlighet att undersöka samtliga behandlingsalternativ med en analys.

Helgenomanalys vid sällsynta diagnoser ger stor patientnytta

Helgenomanalys vid sällsynta diagnoser ger stor patientnytta

Temaartikel Ca 300 miljoner människor i världen och 400 000 svenskar är drabbade av en sällsynt diagnos. Med modern gensekvensering kan sjukdomsorsakande mutationer identifieras, vilket ger möjlighet till skräddarsydd behandling och prevention styrd utifrån individens genetiska förutsättningar. (1 kommentar)

Erytrocyttransfusion till kritiskt sjuka kan vara farligare än anemi

Erytrocyttransfusion till kritiskt sjuka kan vara farligare än anemi

Temaartikel Erytrocyttransfusioner kan vara livräddande för intensivvårdspatienter men är också förknippade med komplikationer. Det är viktigt att individualisera besluten.

Blodförsörjning vid katastrofer – en nationell beredskap behövs

Blodförsörjning vid katastrofer – en nationell beredskap behövs

Temaartikel Det saknas en nationell beredskapsplan för blodförsörjning vid kris- och katastrofhändelser, dessutom är regionala och lokala planer begränsade. En nationell beredskapsplan för att snabbt kunna öka blodtillgången vid stora akuta behov bör implementeras.

Blodtransfusion inom pediatrik – vanliga situationer

Blodtransfusion inom pediatriken – de vanligaste situationerna

Temaartikel Transfusioner ska ges på medicinsk indikation och efter en helhetsbedömning av den enskilda patienten.

Blodkomponenter och helblod – så framställs och används de

Blodkomponenter och helblod – så framställs de och används de

Temaartikel Det finns medicinsk evidens för en generellt restriktiv transfusionsstrategi. Vid stora blödningar rekommenderas en balanserad ersättning av de olika blodkomponenterna. Helblod har börjat användas och utvärderas prehospitalt.

Postpartumblödningar med blodtransfusioner har ökat

Allt fler blödningar post partum med behov av blodtransfusioner

Temaartikel För att minska antalet blodtransfusioner vid förlossning är det viktigt med rutiner för profylaktiska och akuta åtgärder samt att man vid blodtransfusion på grund av postpartumanemi utvärderar varje enskild enhet och i större utsträckning överväger järnsubstitution.

Viktigt väga in risk för komplikation vid blodtransfusioner

Risk för komplikationer viktig att väga in inför transfusioner

Temaartikel Artikeln ger en överblick över oönskade effekter av blodtransfusioner samt en uppskattning av förekomst i Sverige.

Alla med grav hörselnedsättning bör få utvidgad rehabilitering

Temaartikel Få patienter med grav hörselnedsättning erbjuds kokleaimplantat trots att de uppfyller kriterierna för denna åtgärd.

Möjlighet fastställa orsak hos barn med hörselnedsättning

Möjligheter att fastställa orsak till hörselnedsättning hos barn

Temaartikel Majoriteten av genetiska hörselnedsättningar är lokaliserade till innerörat, och genetisk diagnos på medfödda hörselnedsättningar kan i dag göras i 60–70 procent av fallen, en andel som förväntas öka de närmaste åren.

God hörsel har stor betydelse för hälsan

Hörselstatus – riskfaktor och friskfaktor

Temaartikel Redan en måttlig obehandlad hörselnedsättning ökar kognitiv belastning och förändrar nätverk i hjärnan. Hörselnedsättning identifieras som den riskfaktor vars behandling har störst förebyggande potential mot demens.

Screening viktig för att upptäcka hörselnedsättning hos barn

Screening viktig för att upptäcka hörselnedsättning hos barn tidigt

Temaartikel Tidig upptäckt av medfödd hörselnedsättning ger möjlighet till tidig operation med kokleaimplantat, hörapparatanpassning och övrig habilitering. Det har stor betydelse för språkutvecklingen.

Benledningsapparat – att höra genom benet

Benledningshörapparater – att höra genom skallbenet

Temaartikel En benledningshörapparat omvandlar ljudvågor i luften till mekaniska vibrationer i skallbenet som då stimulerar hörselsnäckan med benlett ljud. Benledningshör­apparater är användbara framför allt vid mekanisk blockering av hörselgången och mellanörat på grund av medfödda eller förvärvade defekter.

Kokleaimplantat vid hörselskada och dövhet – en framgångssaga

Kokleaimplantat vid hörselskada och dövhet – en framgångssaga

Temaartikel Kokleaimplantat innebär att en elektrod sätts in i hörselsnäckan och direktstimulerar hörselnerven hos döva och hörselskadade. Barn behandlas i dag så tidigt som möjligt med implantat i båda öronen, medan få vuxna med grav hörselnedsättning får koklea­implantat i Sverige.

Tvärprofessionella team bra modell vid tinnitusbehandling

Tinnitusbehandling tjänar på tvärprofessionella team

Temaartikel Tinnitus är ett vanligt symtom inom hörselvården och kan innebära begränsad arbetsförmåga och psykiska besvär. De flesta kan hantera sin tinnitus, men 20 procent rapporterar stora besvär. Östergötland arbetar man efter en vårdmodell med flera olika specialister och en stegvis vård. Teamverksamheten har visat sig fungera väl.

Hörsel och kognition – samspelet vid svåra lyssningsförhållanden

Hörsel och kognition – samspelet vid svåra lyssningsförhållanden

Temaartikel Hörsel och kognition tillsammans bidrar till aktivt lyssnande. Detta gäller särskilt under svåra förhållanden såsom bakgrundsbuller och hörselnedsättning. När lyssnande blir kognitivt belastande kan det upplevas som ansträngande. (1 kommentar)

1 … 3 4 5 6 7 … 13