Denna webbplats vänder sig till läkare
Blodkomponenter och helblod – så framställs och används de

Blodkomponenter och helblod – så framställs de och används de

Det finns medicinsk evidens för en generellt restriktiv transfusionsstrategi. Vid stora blödningar rekommenderas en balanserad ersättning av de olika blodkomponenterna. Helblod har börjat användas och utvärderas prehospitalt.

Postpartumblödningar med blodtransfusioner har ökat

Allt fler blödningar post partum med behov av blodtransfusioner

För att minska antalet blodtransfusioner vid förlossning är det viktigt med rutiner för profylaktiska och akuta åtgärder samt att man vid blodtransfusion på grund av postpartumanemi utvärderar varje enskild enhet och i större utsträckning överväger järnsubstitution.

Viktigt väga in risk för komplikation vid blodtransfusioner

Risk för komplikationer viktig att väga in inför transfusioner

Artikeln ger en överblick över oönskade effekter av blodtransfusioner samt en uppskattning av förekomst i Sverige.

Alla med grav hörselnedsättning bör få utvidgad rehabilitering

Få patienter med grav hörselnedsättning erbjuds kokleaimplantat trots att de uppfyller kriterierna för denna åtgärd.

Möjlighet fastställa orsak hos barn med hörselnedsättning

Möjligheter att fastställa orsak till hörselnedsättning hos barn

Majoriteten av genetiska hörselnedsättningar är lokaliserade till innerörat, och genetisk diagnos på medfödda hörselnedsättningar kan i dag göras i 60–70 procent av fallen, en andel som förväntas öka de närmaste åren.

God hörsel har stor betydelse för hälsan

Hörselstatus – riskfaktor och friskfaktor

Redan en måttlig obehandlad hörselnedsättning ökar kognitiv belastning och förändrar nätverk i hjärnan. Hörselnedsättning identifieras som den riskfaktor vars behandling har störst förebyggande potential mot demens.

Screening viktig för att upptäcka hörselnedsättning hos barn

Screening viktig för att upptäcka hörselnedsättning hos barn tidigt

Tidig upptäckt av medfödd hörselnedsättning ger möjlighet till tidig operation med kokleaimplantat, hörapparatanpassning och övrig habilitering. Det har stor betydelse för språkutvecklingen.

Benledningsapparat – att höra genom benet

Benledningshörapparater – att höra genom skallbenet

En benledningshörapparat omvandlar ljudvågor i luften till mekaniska vibrationer i skallbenet som då stimulerar hörselsnäckan med benlett ljud. Benledningshör­apparater är användbara framför allt vid mekanisk blockering av hörselgången och mellanörat på grund av medfödda eller förvärvade defekter.

Kokleaimplantat vid hörselskada och dövhet – en framgångssaga

Kokleaimplantat vid hörselskada och dövhet – en framgångssaga

Kokleaimplantat innebär att en elektrod sätts in i hörselsnäckan och direktstimulerar hörselnerven hos döva och hörselskadade. Barn behandlas i dag så tidigt som möjligt med implantat i båda öronen, medan få vuxna med grav hörselnedsättning får koklea­implantat i Sverige.

Tvärprofessionella team bra modell vid tinnitusbehandling

Tinnitusbehandling tjänar på tvärprofessionella team

Tinnitus är ett vanligt symtom inom hörselvården och kan innebära begränsad arbetsförmåga och psykiska besvär. De flesta kan hantera sin tinnitus, men 20 procent rapporterar stora besvär. Östergötland arbetar man efter en vårdmodell med flera olika specialister och en stegvis vård. Teamverksamheten har visat sig fungera väl.

Hörsel och kognition – samspelet vid svåra lyssningsförhållanden

Hörsel och kognition – samspelet vid svåra lyssningsförhållanden

Hörsel och kognition tillsammans bidrar till aktivt lyssnande. Detta gäller särskilt under svåra förhållanden såsom bakgrundsbuller och hörselnedsättning. När lyssnande blir kognitivt belastande kan det upplevas som ansträngande. (1 kommentar)

Gikt och hyperurikemi starkt associerade med folksjukdomar

Gikt och hyperurikemi starkt associerade med folksjukdomar

Gikt och hyperurikemi är starkt associerade med stora folksjukdomar. Mycket talar för att behandling av hyperurikemi skulle påverka flera av dessa gynnsamt.

Stora hälsovinster att uppnå med bättre behandling av gikt

Stora hälsovinster att uppnå med bättre behandling av gikt

Endast en minoritet av patienter med gikt får adekvat behandling, de flesta har för låg dos och majoriteten slutar inom några få år. En ökad spridning av kunskap om orsakerna till gikt skulle sannolikt bidra till att patienter får bättre behandling. (4 kommentarer)

Gikt – en sjukdom som blir allt vanligare

Gikt – en känd och vanlig sjukdom

Gikt en är en kronisk inflammatorisk sjukdom som orsakas av förhöjda uratnivåer, vilket leder till klinisk gikt, det vill säga utfällningar av uratkristaller i mjukdelar och ledinflammationer. Sjukdomen har en i stort känd patofysiologi och blir allt vanligare. (1 kommentar)

ALS kan vara en prionsjukdom

ALS kan vara en prionsjukdom

ALS är en heterogent neurodegenerativ sjukdom som främst drabbar de övre och nedre motorneuronen. Inklusioner av felveckat SOD1-protein tycks finnas hos patienter med alla typer av ALS.

God livskvalitet målet med vård och omhändertagande vid ALS

Riluzol är det enda sjukdomsmodifierande läkemedel som är godkänt för behandling av ALS i Sverige. Behandlingen är i övrigt symtomatisk, och målet är att hjälpa patienterna att uppnå en så god livskvalitet som möjligt genom samverkan i multidisciplinära ALS-team. (1 kommentar)

Ataxier – en heterogen grupp och en klinisk utmaning

Ataxier – en heterogen grupp och en klinisk utmaning

Ataxier utgör en heterogen grupp sjukdomar med överlappande symtom. Antalet sjukdomar med ataxi som del- eller huvudsymtom är över hundra, vilket illustrerar den dia­gnostiska utmaningen för neurologer. (1 kommentar)

Huntingtons sjukdom – kliniska prövningar inger nu optimism

Huntingtons sjukdom – kliniska prövningar inger nu optimism

Huntingtons sjukdom är en autosomalt dominant neurodegenerativ sjukdom, som leder till förtidig död. Orsaken är expansion av en CAG-triplett i huntingtin­genen. I dag finns endast symtomlindrande mediciner tillgängliga, men ny molekylärgenetisk teknologi kan komma att möjliggöra behandlingar som minskar nivåerna av muterat huntingtin.

Parkinsons sjukdom – heterogen och komplex i sitt kliniska uttryck

Parkinsons sjukdom – heterogen och komplex i sitt kliniska uttryck

Individuella kombinationer av symtom som ändrar sig över tid kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. Patienter bör följas av läkare, sjuksköterska och multidisciplinärt team med parkinsonexpertis.

Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling i dag och i framtiden

Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling i dag och i framtiden

Alzheimers sjukdom är den absolut vanligaste demenssjukdomen. De kliniska kriterierna för Alzheimers sjukdom innefattar en kognitiv funktionsnedsättning som påverkar minst två av domänerna minne, resonemang och hantering av komplexa uppgifter, visuospatiala förmågor, språkfunktion samt personlighet och beteende.