Denna webbplats vänder sig till läkare

Prediktion, prevention och behandlingsmetoder

Prediktion, prevention och behandlingsmetoder

Temaartikel Tillgång till bra prediktionsmodeller, förbättrad prevention för kvinnor med hög risk och ökad kunskap om akuta åtgärder vid hotande förtidsbörd är viktiga förutsättningar för framsteg när det gäller förtidsbörd och dess konsekvenser. 

De flesta för tidigt födda barn får normal utveckling och god hälsa

De flesta för tidigt födda barn får normal utveckling och god hälsa

Temaartikel För tidigt födda barn överlever efter allt kortare graviditetslängd tack vare modern obstetrik och neonatal intensivvård. Barn födda mer än 3 månader för tidigt (extremt tidigt födda) löper stora risker för försenad psykomotorisk utveckling, inlärningssvårigheter, ADHD, autismspekt­rumtillstånd och bestående påverkan på lungfunktion.

Föräldrarollen i neonatalvården behöver anpassas och utvecklas

Föräldrarollen i neonatalvården behöver anpassas och utvecklas

Temaartikel En komplicerad graviditet och förlossning av ett för tidigt fött barn innebär att mamman, pappan och hela familjen försätts i en svår situation. Neonatalvården bör organiseras utifrån begreppet barn- och familjecentrerad utvecklingsstödjande vård, med föräldrarna som primärt omvårdnadsansvariga. (3 kommentarer)

Att födas några veckor för tidigt – spelar det någon roll?

Att födas några veckor för tidigt – spelar det någon roll?

Temaartikel Riskerna med att födas några veckor för tidigt underskattas ofta. Lätt underburna barn drabbas emellertid i hög utsträckning av andningsstörningar, behandlingskrävande hyperbilirubinemi, hypoglykemi, hypotermi och uppfödningssvårigheter, och de behöver ofta läggas in på neonatalavdelning.

Fortbildningen sedd ur ett allmänmedicinskt perspektiv

Fortbildningen sedd ur ett allmänmedicinskt perspektiv

Temaartikel Egen reflektion i vardagen och kollegial dialog är väsentliga för läkares professionella utveckling. Fortbildningsaktiviteter bör utgå från en utbildningsplan, och pedagogiken bör vara problembaserad. Återkommande kollegiala diskussionstillfällen i små grupper (FQ-grupper) rekommenderas.

Nationella kurser och specialist­examen i obstetrik och gynekologi

Nationella kurser och specialist­examen i obstetrik och gynekologi

Temaartikel För att förbättra utbildningen för ST-läkare beslöt Svensk förening för obstetrik och gynekologi att göra egna kurser. Föreningen erbjuder också varje år sedan 1992 en specialistexamen på tre dagar.

6 av 10 ST-läkare på BUP funderar på att hoppa av

6 av 10 ST-läkare på BUP funderar på att hoppa av

Temaartikel En enkät till ST-läkare inom BUP med 48 procents svarsfrekvens visade att runt 60 procent av ST-läkarna var tveksamma till att fortsätta eller hade bestämt sig för att sluta inom BUP. Upplevelsen av brist på effektiva psykologiska behandlingsmetoder och låg autonomi på arbetsplatsen predicerade potentiellt avhopp. (2 kommentarer)

Stöd finns för att fortbildning kan förbättra patientrelaterade utfall

Stöd finns för att fortbildning kan förbättra patientrelaterade utfall

Temaartikel Bäst evidens har samlade interventioner där rutiner/riktlinjer/färdigheter lärs ut och sedan tränas i de team där de ska användas.

Starten på det yrkeslivslånga lärandet som läkare

Starten på det yrkeslivslånga lärandet som läkare

Temaartikel Utbildningen fram till behörighet utgör den första fasen av det yrkeslivslånga lärandet för läkare. Den nya grundutbildningen fastställer och förkortar utbildningstiden till behörighet samtidigt som ansvaret för måluppfyllelsen tydliggörs och utbildningen blir internationellt harmoniserad.

Livslångt lärande i Europa och Sverige

Temaartikel Arbetet för att utveckla läkares livslånga lärande på alla nivåer under hela yrkeslivet bedrivs i såväl nationella som internationella organisationer. I Sverige har både Läkaresällskapet och Läkarförbundet tagit fram policyer för hur fortbildningen kan utföras med hög kvalitet.

Dags att definiera vad en svensk doktor ska kunna

Dags att definiera vad en svensk doktor ska kunna

Temaartikel Från utvärderingen av den finska läkarutbildningen finns fynd att beakta vid uppbyggnaden av den 6-åriga läkarutbildningen i Sverige. En viktig del är att definiera kärnkompetenser som alla nyutexaminerade läkare ska behärska. (1 kommentar)

EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb

EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb

Temaartikel EPA (entrustable professional activities) avser aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete och som läkaren ska klara med en definierad grad av självständighet första dagen som legitimerad läkare. En modell för att träna och bedöma sådana aktiviteter kan tydliggöra progressionen mot uppsatta mål under hela läkarutbildningen.

Strukturerad utbildning i e-hälsa saknas på läkarprogrammen

Strukturerad utbildning i e-hälsa saknas på läkarprogrammen

Temaartikel En väl genomtänkt grundutbildning vad gäller förhållningssätt till e-hälsa och journalföring är viktig för framtidens läkare. En inventering av dagens läkarprogram har visat att strukturerad utbildning i e-hälsa och medicinsk informatik saknas. (4 kommentarer)

Interprofessionell simulering är engagerande och relevant

Interprofessionell simulering är engagerande och relevant

Temaartikel Studenter behöver träna på teamarbete och utveckla interprofessionell kompetens för att rustas för framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning för interprofessionell samverkan kan ske genom simulering där läkar- och sjuksköterskestudenter möts och agerar tillsammans i patientscenarier.

Läkemedelsarbete behöver vara integrerat i klinisk utbildning

Läkemedelsarbete behöver vara integrerat i klinisk utbildning

Temaartikel Enkätresultat från fyra lärosäten visade att studenter som gör många läkemedelsgenomgångar känner större trygghet och reflekterar mer över patientens behandling. Även klinisk handledning gör skillnad för tryggheten.

Egenordinerad provtagning kan ge laboratoriemedicinen ny roll

Egenordinerad provtagning kan ge laboratoriemedicinen ny roll

Temaartikel Egenprovtagning expanderar och väcker frågor om etik, medicin och ekonomi. Vem ska ta ansvar för verksamheten och hur ska sjukvården hantera konsekvenserna?

Framtidens laboratorieläkare bör bidra mer med råd och tolkningar

Framtidens laboratorieläkare bör bidra mer med råd och tolkningar

Temaartikel Utvecklingen inom laboratoriemedicin går dels mot robustare patientnära instrument, dels mot dataintensiva kartläggningar av gener. Laboratoriemedicinens fokus bör flyttas från att leverera svar till att bidra med rådgivning och tolkningar.

Tillsammans skapar vi laboratorieresultat att lita på

Tillsammans skapar vi laboratorieresultat att lita på

Temaartikel Alla laboratorieresultat har en större eller mindre osäkerhet. Extern kvalitetssäkring (EQA) kan användas för att belysa hur riktiga resultaten är och vilka metodskillnader som finns. Kvalitetsmål för hur noggranna resultaten ska vara bör bestämmas i diskussion mellan kliniker, laboratorier och EQA-organisatörer. (1 kommentar)

Automatiserad reflexanalys måste införas på rätt sätt

Automatiserad reflexanalys måste införas på rätt sätt

Temaartikel Det är erkänt svårt både att införa nya metoder i sjukvården och att utmönstra gamla. I Region Östergötland har en ny modell införts för införande av nya analyser med aktiv uppföljning i införandefasen på vårdcentrals- och läkarnivå.

D-vitaminanalyser i primärvård måste användas ändamålsenligt

D-vitaminanalyser i primärvård måste användas ändamålsenligt

Temaartikel Antalet beställningar av analys av 25-hydroxivitamin D i serum (S-25[OH]D) har ökat avsevärt i Sverige under de senaste åren. Införande av aktiv strategi mot överanvändning enligt »Choosing wisely«-modellen i Region Östergötland ledde till ett trendbrott och betydligt färre beställningar av S-25(OH)D-analyser. (2 kommentarer)

1 … 4 5 6 7 8 … 12