Denna webbplats vänder sig till läkare

Innovation handlar om att nyttiggöra något nytt och nyttigt

Innovation handlar om att nyttiggöra något nytt och nyttigt

Temaartikel Vissa problem inom vården kan med fördel lösas genom innovationer som riktas mot grundorsakerna till att skador eller sjukdomar uppstår. Ett exempel är införandet av skyddsbågen i traktorer 1959, som kraftigt minskade dödstalen på grund av vältolyckor.

Innovationssystem för framtidens sjukvård

Innovationssystem för framtidens sjukvård

Temaartikel Svensk sjukvård planerar för strukturella förändringar. För att dessa ska kunna ske effektivt behöver ett stort antal innovationer på olika nivåer åstadkommas. Förutsättningarna för innovation i sjukvården har förändrats och nya arbetssätt krävs för att lyckas. 

Verksamhetsbaserad HTA gör vården mer evidensbaserad

Verksamhetsbaserad HTA gör vården mer evidensbaserad

Temaartikel En genomgång av åtgärder efter 85 verksamhetsbaserade HTA-rapporter visar att dessa gör vården mer evidensbaserad, t ex genom att bidra till att nya metoder/insatser med bättre patientnytta används och att vetenskapliga studier initieras i efterförloppet för att fylla identifierade kunskapsluckor.

Implementering – verktyget som ser till att innovation och kontext fungerar ihop

Implementering – verktyget som ser till att innovation och kontext fungerar ihop

Temaartikel Implementering kräver noggrann reflektion kring om den aktuella lösningen är den bästa, vad som konkret behöver göras annorlunda när innovationen används och hur beteendeförändring ska vara möjlig och önskvärd på både kort och lång sikt.

Flera olika innovationer krävs för att mota antibiotikaresistens

Flera olika innovationer krävs för att mota antibiotikaresistens

Temaartikel För att bemöta antibiotikaresistens krävs det en kombination av flera innovationer, som kan grupperas i sex innovationsområden. Systeminnovationer såsom samverkansplattformar krävs för att koppla ihop de sex innovationsområdena och öka koordineringen mellan de involverade parterna.

Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg

Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg

Temaartikel Överlevnaden till 1 års ålder är hög hos extremt för tidigt födda barn i Sverige, vilket är kopplat till en höggradigt genomförd centralisering av prenatal och neonatal vård. Förekomsten av neonatal sjuklighet efter extremt förtidig födelse är i hög grad kopplad till framtida funktionsnedsättning hos det växande barnet och är en stor kvarstående utmaning.

Förtidsbörd största perinatala problemet

Förtidsbörd största perinatala problemet

Temaartikel Cirka 15 miljoner barn föds för tidigt i världen varje år. I Sverige utgör förtidsbörd 5,7 procent av alla förlossningar. Internationellt rapporteras från vissa länder upp till 18 procent. Den biologiska förståelsen av de mekanismer som resulterar i förtidsbörd är fortfarande mycket begränsad. 

Prediktion, prevention och behandlingsmetoder

Prediktion, prevention och behandlingsmetoder

Temaartikel Tillgång till bra prediktionsmodeller, förbättrad prevention för kvinnor med hög risk och ökad kunskap om akuta åtgärder vid hotande förtidsbörd är viktiga förutsättningar för framsteg när det gäller förtidsbörd och dess konsekvenser. 

De flesta för tidigt födda barn får normal utveckling och god hälsa

De flesta för tidigt födda barn får normal utveckling och god hälsa

Temaartikel För tidigt födda barn överlever efter allt kortare graviditetslängd tack vare modern obstetrik och neonatal intensivvård. Barn födda mer än 3 månader för tidigt (extremt tidigt födda) löper stora risker för försenad psykomotorisk utveckling, inlärningssvårigheter, ADHD, autismspekt­rumtillstånd och bestående påverkan på lungfunktion.

Föräldrarollen i neonatalvården behöver anpassas och utvecklas

Föräldrarollen i neonatalvården behöver anpassas och utvecklas

Temaartikel En komplicerad graviditet och förlossning av ett för tidigt fött barn innebär att mamman, pappan och hela familjen försätts i en svår situation. Neonatalvården bör organiseras utifrån begreppet barn- och familjecentrerad utvecklingsstödjande vård, med föräldrarna som primärt omvårdnadsansvariga. (3 kommentarer)

Att födas några veckor för tidigt – spelar det någon roll?

Att födas några veckor för tidigt – spelar det någon roll?

Temaartikel Riskerna med att födas några veckor för tidigt underskattas ofta. Lätt underburna barn drabbas emellertid i hög utsträckning av andningsstörningar, behandlingskrävande hyperbilirubinemi, hypoglykemi, hypotermi och uppfödningssvårigheter, och de behöver ofta läggas in på neonatalavdelning.

Fortbildningen sedd ur ett allmänmedicinskt perspektiv

Fortbildningen sedd ur ett allmänmedicinskt perspektiv

Temaartikel Egen reflektion i vardagen och kollegial dialog är väsentliga för läkares professionella utveckling. Fortbildningsaktiviteter bör utgå från en utbildningsplan, och pedagogiken bör vara problembaserad. Återkommande kollegiala diskussionstillfällen i små grupper (FQ-grupper) rekommenderas.

Nationella kurser och specialist­examen i obstetrik och gynekologi

Nationella kurser och specialist­examen i obstetrik och gynekologi

Temaartikel För att förbättra utbildningen för ST-läkare beslöt Svensk förening för obstetrik och gynekologi att göra egna kurser. Föreningen erbjuder också varje år sedan 1992 en specialistexamen på tre dagar.

6 av 10 ST-läkare på BUP funderar på att hoppa av

6 av 10 ST-läkare på BUP funderar på att hoppa av

Temaartikel En enkät till ST-läkare inom BUP med 48 procents svarsfrekvens visade att runt 60 procent av ST-läkarna var tveksamma till att fortsätta eller hade bestämt sig för att sluta inom BUP. Upplevelsen av brist på effektiva psykologiska behandlingsmetoder och låg autonomi på arbetsplatsen predicerade potentiellt avhopp. (2 kommentarer)

Stöd finns för att fortbildning kan förbättra patientrelaterade utfall

Stöd finns för att fortbildning kan förbättra patientrelaterade utfall

Temaartikel Bäst evidens har samlade interventioner där rutiner/riktlinjer/färdigheter lärs ut och sedan tränas i de team där de ska användas.

Starten på det yrkeslivslånga lärandet som läkare

Starten på det yrkeslivslånga lärandet som läkare

Temaartikel Utbildningen fram till behörighet utgör den första fasen av det yrkeslivslånga lärandet för läkare. Den nya grundutbildningen fastställer och förkortar utbildningstiden till behörighet samtidigt som ansvaret för måluppfyllelsen tydliggörs och utbildningen blir internationellt harmoniserad.

Livslångt lärande i Europa och Sverige

Temaartikel Arbetet för att utveckla läkares livslånga lärande på alla nivåer under hela yrkeslivet bedrivs i såväl nationella som internationella organisationer. I Sverige har både Läkaresällskapet och Läkarförbundet tagit fram policyer för hur fortbildningen kan utföras med hög kvalitet.

Dags att definiera vad en svensk doktor ska kunna

Dags att definiera vad en svensk doktor ska kunna

Temaartikel Från utvärderingen av den finska läkarutbildningen finns fynd att beakta vid uppbyggnaden av den 6-åriga läkarutbildningen i Sverige. En viktig del är att definiera kärnkompetenser som alla nyutexaminerade läkare ska behärska. (1 kommentar)

EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb

EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb

Temaartikel EPA (entrustable professional activities) avser aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete och som läkaren ska klara med en definierad grad av självständighet första dagen som legitimerad läkare. En modell för att träna och bedöma sådana aktiviteter kan tydliggöra progressionen mot uppsatta mål under hela läkarutbildningen.

Strukturerad utbildning i e-hälsa saknas på läkarprogrammen

Strukturerad utbildning i e-hälsa saknas på läkarprogrammen

Temaartikel En väl genomtänkt grundutbildning vad gäller förhållningssätt till e-hälsa och journalföring är viktig för framtidens läkare. En inventering av dagens läkarprogram har visat att strukturerad utbildning i e-hälsa och medicinsk informatik saknas. (4 kommentarer)

1 … 5 6 7 8 9 … 13