I detta temanummer fokuserar vi på väsentliga levnadsvanor/livsstil och deras betydelse för ungdomars psykiska hälsa. 

Forskning om livsstilsfrågor och hälsa är på snabb frammarsch. Våra levnadsvanor uppmärksammas alltmer i relation till både den fysiska och den psykiska hälsan. 

Varje vecka kan vi i dagspress och fackpress läsa nya rön om hur hälsosamma levnadsvanor tycks kunna påverka våra hjärnor och vårt välbefinnande (t ex studier kring Alzheimers sjukdom och kronisk stress) beträffande såväl insjuknande som prognos. 

Våra levnadsvanor kan vara både riskfaktorer och skyddsfaktorer. Ett skäl till att intressera sig för levnadsvanor är förstås att de är möjliga att påverka och förändra. Men som sjukvårdspersonal är det viktigt att känna till att inte alla människor självklart tar till sig goda råd. Man behöver därför ha en utvecklad strategi för olika målgrupper för att nå fram med sitt budskap, det räcker inte med att informera. Detta har visats i en engelsk studie, där tydliga skillnader relaterade till utbildningsnivåer och socioekonomisk status framkom [1].

Även medierna har börjat granska sin egen roll i larmrapporter om t ex kost och hur de påverkar människor. 

Unga människor är ännu känsligare än vuxna för påverkan av trender, grupptryck och andras synpunkter. Barn är helt beroende av vad de vuxna i deras närhet gör och tänker. 

Vi vet att det är större risk att anamma ohälsosamma vanor – t ex stillasittande liv och stort överintag av kalorier – om man lever i arbetslöshet och social utsatthet och att man då inte är lika benägen att ta till sig goda råd om levnadsvanor. Vi vet också att en stor andel av psyk-iatrins patienter har ohälsosamma vanor, oavsett vad som är orsak och verkan. Barn till psykiskt sjuka och till personer med missbruksproblem är dessutom en riskgrupp för psykisk ohälsa.

Det finns alltså många starka skäl till att intressera sig för levnadsvanors betydelse för barns och ungdomars psykiska hälsa. Flera av artiklarna i detta nummer visar att ungdomars livsstil ofta, men inte alltid, är kopplad till utbildning, social och ekonomisk grupptillhörighet och socioekonomiska förutsättningar.

I detta tema presenteras först kunskapsläget vad gäller förekomsten av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar samt faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Efter detta följer fyra artiklar om vad man i dag känner till om sambanden mellan ungdomars psykiska hälsa och väsentliga levnadsvanor som kost, motion, sömn och alkoholvanor. Dessa levnadsvanors inverkan på såväl uppkomst som behandling av psykiska besvär diskuteras.

Välkomna att ta del av denna viktiga kunskap, som kan ge fler verktyg till er som i arbetet möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa och sjukdom. Genom individuellt anpassade insatser kan mindre gynnsamma vanor påverkas för att bidra till tillfrisknande och förbättrad prognos för den som lider av psykisk ohälsa. Men, som några av författarna påpekar, det krävs dessutom fler preventiva åtgärder på gruppnivå.