Miljö och hälsa är framtidens utmaning

Miljöns betydelse för hälsan har alltid varit en utmaning för läkarkåren. När kollegan John Snow fick myndigheterna i London att avlägsna handtaget till vattenpumpen på Broad Street den 8 september 1854 stoppades ett kolerautbrott. Därmed tillämpades för första gången försiktighetsprincipen. Det innebar att brunnen stängdes av myndigheterna, trots att bakterier var okända och att Snows teori om smitta i vissa brunnar inte var etablerad. Beslutsfattarna godtog ändå Snows argument och bedömde att stängningen av brunnen var acceptabel för invånarna. 

Under de följande 150 åren började miljö- och hälsokonsekvenser av andra ämnen, t ex bensen och asbest, att uppmärksammas. Under 1950-talet låg fokus på hälsoriskerna med rökning liksom luftföroreningar och höga halter av svaveldioxid i atmosfären. Det upptäcktes att förbränning av högsvavlig olja ledde till »surt regn«, som i sin tur skadade många sjöar och andra ekosystem med indirekta hälsoeffekter. Det som var nytt med denna miljöfaktor var att produktionen av svaveldioxid kunde ske långt bort från de regioner som drabbades.

I ett vidare perspektiv gällde det först hälsokonsekvenser av individens närmiljö (som tobaksrökning) eller exponering i arbetsmiljön (bensen, asbest). Sedan följde exponering på samhällsnivå (luftföroreningar), för några decennier sedan miljöpåverkan mellan länder (svaveldioxid) och på senare tid ökad förståelse för globala förändringar. De flesta exempel är avigsidor av tekniska framsteg, som samtidigt lett till enastående förbättringar i levnadsstandarden – om än ojämnt fördelade. 

Jordens befolkning har mer än fyrfaldigats sedan år 1900, och det har skett en enorm ökning av energikonsumtionen, framför allt genom fossil förbränning. Som en logisk följd av denna väldiga expansion har även den globala miljön påverkats med alltmer oroande störningar av klimat och ekosystem. Konsekvenser för välfärd och hälsa kan redan urskiljas.

Vad kan vi då göra? Historien har gett oss flera lärdomar. Glädjande nog har det ofta gått bra att avvärja många miljöhot, men efter onödigt lång tid. Orsaken är att tidiga varningssignaler bagatelliserats eller inte tagits på allvar. Dessa sena läxor av tidiga varningar har tagits upp av forskare och myndigheter och resulterat i försiktighetsprincipen som ett sätt att möta utmaningarna [1]. Dock är en så komplex fråga som hälsoeffekter av globala miljöförändringar svår att hantera, bl a eftersom det hittills inte funnits en av allmänhet och politiker generellt accepterad problembeskrivning.

I detta temanummer försöker vi väcka intresse för detta viktiga fält genom att beskriva klimat- och ekosystemförändringar i ett globalt perspektiv och relaterade effekter på hälsa och välfärd. Det görs vidare en uppdatering av forskning kring luftföroreningar, vissa tungmetaller och det ökande problemet med multiresistenta bakterier. I samtliga artiklar finns förslag till åtgärder.