Fem mindre kända metoder för att bevara fertiliteten beskrivs i detta temanummer. Alla artiklar tar även upp etiska aspekter. Det är viktigt att läkare känner till metodiken för att kunna svara på patienternas frågor och möta deras behov och önskemål. 

Medfödd avsaknad av livmoder är en sällsynt missbildning. Kvinnan har normala äggstockar och vagina men livmodern saknas. En ung kvinna kan också förlora sin livmoder som konsekvens av en tumör eller en förlossningskomplikation. Antalet drabbade kvinnor är inte stort, men de behöver all den hjälp att bilda familj som vi i dag kan erbjuda.

Två metoder gör det möjligt för kvinnor som saknar livmoder att få egna biologiska barn: surrogatmoderskap och livmodertransplantation. Båda har sina egna etiska och praktiska problem. Altruism behövs i båda fallen. 

Vid surrogatmoderskap tar man ut ägg från den barnönskande kvinnans äggstockar – som vid sedvanlig provrörsbefruktning – befruktar äggen med hennes mans spermier och för över embryot till en annan kvinna, som bär barnet och överlämnar det till de biologiska föräldrarna efter förlossningen. Surrogatmoderns graviditet och förlossning sker på normalt sätt, och om allt går bra behövs ingen operation. Vid livmodertransplantation, som blivit verklighet efter forskning i Göteborg, donerar en kvinna sin livmoder till kvinnan utan livmoder. Immunsuppressiv behandling är nödvändig tills kvinnan fött sina barn, och därefter kan livmodern avlägsnas.

Äggfrysning av sociala skäl erbjuder kvinnor en möjlighet att skjuta fram sitt barnafödande. Att alla inte får sina barn under den biologiskt optimala åldern kan ha många orsaker, men nu är en del av dessa kvinnor mer jämlika med män i fråga om bevarande av fertilitet. 

Många förlorar sin fertilitet tidigt. Orsaken kan vara cancerbehandling med cytostatika eller strålning, men det finns också tillstånd där könscellerna försvinner tidigt. I ett stort program för fertilitetsbevarande behandling vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har kvinnor och män samt prepubertala flickor och pojkar erbjudits någon av de beskrivna åtgärderna. Många av dem har redan fött barn, fast de flesta var mycket unga vid tiden för nedfrysning av könsceller eller gonadal vävnad. Det har visat sig att många individer inte har fått någon rådgivning alls angående denna möjlighet.

En annan grupp av kvinnor som har nytta av fertilitetsbevarande åtgärder är de som har Turners syndrom, avsaknad av en X-kromosom eller delar av den. Det var inte så länge sedan som dessa kvinnor ansågs vara sterila och helt utan äggstocksfunktion. Nu vet vi att en ganska stor del av kvinnorna med Turners syndrom kan få barn. Det beror dels på förbättrad diagnostik, dels på nya sätt att hjälpa kvinnorna. Turner-
kvinnornas graviditeter i Sverige beskrivs i en av artiklarna – hur de har kommit till, vilka komplikationer de kan medföra och hur vi kan undvika komplikationer. 

Jag önskar trevlig läsning för alla. Jag hoppas att ni läser artiklarna med öppna sinnen och verkligen tänker på vad ni läser.