Etik är en central del av läkaryrket som aldrig kan väljas bort. Varje enskilt patientmöte och medicinskt beslut har därför en etisk dimension. Det handlar bland annat om hur patienten bemöts och om dennes möjlighet att delta i vården, liksom om hur fakta och värderingar vägs samman i en medicinsk beslutssituation. Detta ska dock inte uppfattas som att varje möte eller situation är etiskt problematisk. Många vardagsbeslut fattas på rutin, förhoppningsvis baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, och i samförstånd mellan läkare och patient. Men ofta står läkaren inför olika handlingsalternativ som kan ha en etisk dimension av betydelse för patienten. Under temat »etik i vårdens vardag« kommer vi att exemplifiera etiska aspekter på läkarens arbete i vårdens vardag som berör alla kliniskt verksamma kollegor.
Patienten är alltid i beroendeställning till läkaren, vilket gör läkaryrket till ett moraliskt yrke. På grund av detta beroende har läkaren ett särskilt ansvar för hur mötet med patienten utvecklas. Det formuleras ibland som att läkaren har patientens öde i sin hand. Läkare bör därför tillämpa Hippokrates välkända uttryck: lika viktigt som det är att veta vilken sjukdom patienten lider av är det att veta vilken patient som lider av sjukdomen. Detta är särskilt angeläget när det gäller patienter med kroniska sjukdomar.
I arbetet som läkare bör man skilja etiska problem från andra typer av problem, såsom medicinska, psykologiska eller juridiska. Det är inte ovanligt att genuina etiska problem döljs i en medicinsk språkdräkt. Om ett visst beslut upplevs som svårt i psykologisk mening, till exempel att stänga av en respirator för en patient som är döende, medför inte detta att det därmed också är ett etiskt problem. Läkarens och patienternas olika värderingar kan ha avgörande betydelse för de beslut som styr vårdens innehåll och utformning. I en situation där det finns olika uppfattningar kan man därför behöva klargöra huruvida oenigheten handlar om hur fakta ska tolkas eller om man har olika värderingar som grund för sitt förslag till beslut. Etik och juridik är angränsande områden, där vår grundläggande uppfattning är att juridiken bör ses som kodifierad etik. Det är i etiken vi kommer fram till de värderingar som vi gemensamt önskar ska råda i samhället och som sedan uttrycks i en lagstiftning där samhället reglerar hur etiken bör tillämpas i praktiken.
Hälso- och sjukvården har under senare år genomgått betydande förändringar vad gäller struktur och organisation, och stora delar av läkarkåren har känt tvivel och olust inför hälso- och sjukvårdens ekonomiska styrning. Många har upplevt att det professionella utrymmet krympt till förmån för ekonomiska incitament, merkantilt språkbruk och ökade administrativa krav. Den moraliska stressen hos läkare förefaller ha blivit mer påtaglig, då många uppfattar att externa krav prioriterats framför patientens behov. Strukturella förändringar i hälso- och sjukvården måste i högre utsträckning än hittills formas med hänsyn taget också till de etiska implikationer som nya organisationsformer kan medföra.
Vår förhoppning är att ett tema om vardagsetik kan bidra till ökad medvetenhet kring etiska dimensioner i vårdens vardag men också till att ingjuta mod i läkarkåren samt att värna om läkarens yrkesetik och därmed också patienternas intressen.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
