För en jämlik och integrerad vård

Det är 37 år sedan Läkartidningen hade konsultationspsykiatri som tema. Varför är det dags igen?

Det finns i dag ännu större möjligheter att göra skillnad i skärningspunkten mellan somatik och psykiatri. Diagnostik och behandlingsmetoder som psykiatrin erbjuder har utvecklats oerhört, till exempel beträffande ADHD och autismdiagnoser samt nya psykofarmaka och kognitiv beteendeterapi, som nu också börjar administreras digitalt. 

Samtidigt är behovet av ökade psykologiska/psykiatriska insatser inom somatisk sjukvård i dag överväldigande. De svårast psykiskt sjuka dör fortfarande 15–20 år tidigare än andra, huvudsakligen till följd av somatiska sjukdomar. Omkring en fjärdedel av inneliggande patienter i somatisk vård har psykiska problem, men dessa diagnostiseras sällan. Det finns ett samband mellan psykiska faktorer och sämre utfall för somatisk behandling. Allt fler överlever cancer och hiv, vilket leder till nya psykosociala utmaningar. Till detta kommer patientgruppen med medicinskt oförklarade symtom, vilken får inadekvat vård och behandling. Och primärvården ska (på egen hand?) ta hand om en allt större del av den psykiska sjukligheten.

Konsultationspsykiatri har potential att göra något åt dessa utmaningar. Den internationella beteckningen »consultation liaison psychiatry« beskriver arbetssättet: konsultation – att göra bedömningar och svara på psykiatriska frågeställningar, och då inte bara vid akuta psykiatriska tillstånd, som är det vi i Sverige oftast känner till, och liaison – samverkan med andra discipliner i gemensamma team. Modernt konsultation–liaisonarbete innehåller dessutom psykologisk behandling och psykiatrisk omvårdnadskunskap. För patienter med samsjuklighet kan det göra stor skillnad. På senare år har ett antal studier inte bara bekräftat den kliniska nyttan av en välutbyggd konsultation–liaisonpsykiatri utan också att de ekonomiska vinsterna kan handla om flera procent av sjukvårdsbudgeten.

Visionen om jämlik vård borde rimligen betyda att psykiatrisk vård ska vara tillgänglig för dem som behöver den, även om man är somatiskt sjuk. Det borde också betyda att somatisk sjukvård och behandling äntligen når de svårast psykiskt sjuka. Utvecklingen av konsultation–liaison har alltid drivits underifrån, på enskilda klinikers initiativ. Stödet från ledningarna har varit svagt och ersättningssystemen har motverkat samarbete. Resultatet har blivit ett slags postkodlotteri när det gäller tillgång till högkvalitativ konsultationspsykiatri. Innehållet i temat som följer visar därför främst på möjligheterna men också på några svenska exempel på fungerande samverkan mellan psykiatri och somatik. 

Vi vill med detta tema uppmuntra kliniker, chefer, beställare och politiker att ta till sig kunskaperna om de potentiella vinster och det generella mervärde som en välfungerande sjukvård med en högre integration mellan psykiatri, psykologi och somatik ger. Närapå 40 år är orimligt lång tid för att ta till sig ny kunskap.