Dagens vård för alkoholproblem riktas primärt till personer vars problem kompliceras av psykisk samsjuklighet och sociala problem. Att denna grupp får god vård är naturligtvis mycket angeläget. Detta fokus har dock fått den icke avsedda effekten att den stora majoriteten av alkoholberoende personer med lägre problemtyngd inte nås. En förklaring till detta kan vara att beroendevården inte upplevs som tilltalande för sin målgrupp. I detta temanummer diskuteras förutsättningar för ett nytänkande inom behandlingen av alkoholproblem.
En utgångspunkt är epidemiologin, där alkoholberoende ses som ett kontinuum av svårighetsgrad, där de flesta har lindrig till måttlig svårighetsgrad och där behandlingsinsatser bör anpassas till detta.
En annan utgångspunkt är att förstå dagens behandlingssystem i Sverige. Flera aktörer har uppgifter i systemet: socialtjänst, psykiatri, beroendevård, primärvård och företagshälsovård. Vem gör vad?
Kopplat till detta diskuteras vilka behandlingsinsatser som är effektiva, med en presentation av evidensläget. Behandlingsforskningen har sedan 1970-talet successivt talat för allt kortare behandlingar: på gruppnivå ger öppenvård lika goda resultat som slutenvård och få sessioner lika goda resultat som många.
Två artiklar diskuterar primärvårdens roll inom alkoholområdet. I den första diskuteras primärvården som en bred bas i vården, där flertalet patienter kan behandlas. Tillgängligheten blir då betydligt större och stigmat mindre. En trappstegsmodell för behandling av alkoholproblem i primärvården beskrivs där enkel rådgivning prövas först men där mer insatser görs när problemen kvarstår.
I den andra beskrivs den mångåriga WHO-ledda satsningen på screening och kort rådgivning för alkoholproblem. Hittills har denna inte kunnat integreras i reguljär sjukvård. Orsaker till detta och alternativa strategier diskuteras. Ett alternativ till generell screening är exempelvis pragmatisk screening, där frågor om alkohol ställs när det kan kopplas till besöksorsaken. Ett annat nytt grepp är att behandla beroende, inte bara riskbruk, inom primärvården.
En viktig anledning till att människor med alkoholberoende inte söker vård är kravet på helnykterhet. Betydelsen av detta och det vetenskapliga stödet för en annan målsättning, kontrollerat drickande, diskuteras.
Avslutningsvis diskuteras utvecklingen av alkoholkonsumtion och skador bland äldre svenskar och behovet av mer riktade insatser i denna grupp. De äldre utgör den stora majoriteten av alla patienter. Vi ser nu att såväl alkoholkonsumtion som alkoholrelaterad ohälsa i denna grupp ökar.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
