Grundutbildningen av läkare håller nu på att transformeras för att bättre motsvara de krav som ställs på den legitimerade läkaren. Den 21 mars i år fastställde regeringen de nya examensmålen för de svenska läkarutbildningarna i linje med Stefan Lindgrens tidigare förslag. De studenter som börjar läkarutbildningen höstterminen 2021 kommer att kunna legitimeras efter 6 års universitetsstudier. De nya examensmålen lyfter fram läkarens roll som medicinsk expert. Det speglas i att läkaren ska ha bred och fördjupad kunskap inom det medicinska området, ha fördjupad förmåga till att bemöta patient och anhöriga på ett adekvat sätt och inte minst kontinuerligt tillämpa ett professionellt förhållningssätt.

Legitimation innebär att läkaren får rätt att självständigt utöva läkaryrket. Därmed ska utbildningarna säkerställa att alla studenter får träning och examineras i samtliga centrala kompetenser. Problemet är att vi i dag inte har definierat vilka kärnkompetenser utöver den rent medicinska expertisen som varje legitimerad läkare ska besitta. En nationell arbetsgrupp håller på att ta fram ett förslag på för läkaryrket centrala färdigheter som planeras bli gemensamt för alla grundutbildningar. För att säkerställa att studenter uppnår målen behöver de få träna dessa upprepade gånger under utbildningen och få återkoppling och därmed möjlighet att utvecklas. I detta arbete är de kliniska handledarnas roll helt avgörande.

Ytterligare områden som behöver säkerställas i de nya programmen är läkemedelsbehandling, e-hälsa, interprofessionell samverkan, praktisk handläggning av akuta medicinska tillstånd samt integration av bas­vetenskaper i undervisning av kliniska vetenskaper. Med läkarlegitimation följer fri förskrivningsrätt. Systematisk undervisning och examination blir essentiell för att säkerställa nivån på varje individs färdigheter i läkemedelsbehandling (indikationer, dosering med hänsyn till variationer i elimination, interaktioner och risker för biverkningar).

Det är också rimligt att utgå ifrån att vi med tiden helt lämnar pappersbaserade patientjournaler och att all kontakt med patienter, inom hälso- och sjukvården, och med andra myndigheter, kommer att ske med digitala verktyg eller via fysiska möten. I en systematisk förberedelse av den blivande läkaren behöver digital kommunikation vävas ihop med hur man kommunicerar i fysiska möten. Exempelvis behöver avvägningar mellan sekretess – offentlig och professionell – privat diskuteras i ljuset av lagar och etiska principer.

Sammanfattningsvis behöver läkarutbildningarna modifieras vad gäller kursmål, läraktiviteter och examinationsformer, och en bedömningskultur behöver etableras. Detta temanummer belyser några av nyckelfrågorna. 

Vi ser fram emot en fortsatt och utvecklande debatt. Tillsammans lyfter vi nästa generations läkare minst en nivå högre än vi själva har uppnått! 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.