»Hur får vi detta att fungera?« frågade jag mig då jag för 30 år sedan började arbeta i öppenvårdspsykiatrin i Rinkeby–Tenstaområdet. Ofta var det svårt att dia­gnostisera psykiska sjukdomar och ibland att skapa bärande behandlingsstrategier. Jag var oförberedd på att möta så många patientberättelser om att ha varit utsatt för grov mänsklig brutalitet och om ett liv i social utsatthet. Samtidigt var det fascinerande att möta människors kraft, förmågor och olika kulturella traditioner. Då var Rinkeby och Tensta udda stadsdelar med dåligt rykte. I dag finns fler liknande platser, och det är inte längre bara marginaliserade områden som är mångkulturella. Sverige har blivit mångkulturellt.  I detta temanummer uppmärksammar vi behovet av att utveckla psykiatrin för att kunna möta en förändrad och globaliserad befolkning, lyfter fram pågående utveckling och ringar in utvecklingsbehov.     

Transkulturell psykiatri handlar om betydelsen av kulturella aspekter vid psykisk sjukdom men också om effekter av globalisering och flyktingmigration. Ämnet inkluderar ett självreflekterande förhållningssätt till hur kultur och sociala villkor påverkar patientmöten, men också den historiska utvecklingen av psykiatrin [1]. Temanumret belyser ämnet från olika aspekter. Hollander och Dalman sammanfattar kunskapsläget kring psykisk sjuklighet bland migranter. De konstaterar att migranter har högre risker vad gäller viss typ av psykisk ohälsa men verkar ha bättre skydd när det gäller annan. Asylsökande och flyktingar verkar särskilt utsatta, speciellt de som har kommit utan föräldrar. Samtidigt visar Hollander och Dalman att mi­granter under de första tio åren i Sverige använder mindre psykiatrisk vård än svenskfödda, förutom tvångsvård, som är vanligare. De diskuterar behovet av kunskap om barriärer till psykiatrisk vård. 

I en artikel diskuteras interkulturellt bemötande utifrån teoretiska perspektiv och kliniska erfarenhe­ter. Artikeln exemplifierar hur en organisation kan bidra till god kontakt med ett lokalsamhälle och underlätta individuella patientmöten. Transkulturell psykiatrisk metodutveckling är temat för en artikel i vilken behandling av posttraumatisk stress hos flyktingar har fått ett särskilt fokus, men även klinisk metodutveckling kring kulturmöten. Envall et al går igenom internationella konventioner kring mänskliga rättigheter som ligger till grund för vården och beskriver en modell för ett människorättsbaserat arbetssätt i psykiatrin. 

Kunskapsutveckling utifrån globaliseringens utmaningar kommer hela befolkningen till godo. Mänsklig variation, social och kulturell förändring är en del av våra livsvillkor. Mångfaldsfrågor behöver inkluderas och prioriteras i forskning, metodutveckling och utbildning, med mänskliga rättigheter och ett rättighetsbaserat arbete som en bas. För migranter är en välfunge­rande psykiatrisk vård ett bidrag till integration och en känsla av samhörighet med det nya samhället. En känsla som har betydelse för god psykisk hälsa [2].

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.