Levnadsvanornas betydelse för vår hälsa har blivit alltmer klarlagd genom vetenskapliga studier, och under pandemin har det visats att svår sjuklighet i covid-19 är starkt associerad med otillräcklig fysisk aktivitet, övervikt och diabetes. Detta har ytterligare tydliggjort att hälso- och sjukvården bör arbeta med levnadsvanor på ett systematiskt sätt. 

Den fjärde upplagan av boken Fyss (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), som tagits fram av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA), har nyligen publicerats av Läkartidningen Förlag. Idén till den första Fyss-boken initierades för 20 år sedan av dåvarande Svensk idrottsmedicinsk förening som ett komplement till boken Fass. Upplägget av den första upplagan år 2003 liknade Fass, med indikationer för fysisk aktivitet vid olika sjukdomar, dess effektmekanismer, men också lämplig dosering (typ, frekvens, intensitet, duration), biverkningar och kontraindikationer. Syftet med Fyss är att underlätta levnadsvanearbetet i hälso- och sjukvården genom att sammanställa och tillhandahålla evidensbaserade rekommendationer för fysisk aktivitet som prevention och behandling. Varje ny upplaga har inneburit en ökad evidensgrund och enhetlighet i utförande.

På samma sätt som vid ordination av läkemedel måste sjukvården arbeta evidensbaserat med individuell dosering av fysisk aktivitet, ta hänsyn till eventuell samsjuklighet och bedöma eventuella risker med behandlingen. Riskbedömning är därför ett av de nya kapitlen i Fyss 2021 del 1, som ger fördjupning inom olika områden av betydelse vid rådgivning om fysisk aktivitet. Del 2 av boken innehåller 35 kapitel med dia­gnosspecifika rekommendationer för dosering av fysisk aktivitet vid vanligt förekommande diagnoser inom hälso- och sjukvården, såsom artros, hjärtsvikt, diabetes, depression och insomni. 

Fyss har kommit att bli ett etablerat begrepp inom hälso- och sjukvården, och parallellt har metoden Far (Fysisk aktivitet på recept) utvecklats. Metoden Far uppfyller de rekommendationer som Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger som prioriterade för att stödja beteendeförändring hos otillräckligt fysiskt aktiva patienter. Den svenska individanpassade Far-metoden, som beskrivs i Fyss 2021, har systematiskt utvärderats och är utsedd som »best practice« inom EU. 

De uppdaterade allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet och stillasittande i Fyss, liksom Folkhälsomyndighetens nyligen publicerade nationella riktlinjer, är viktiga för det preventiva folkhälsoarbetet. Där har hälso- och sjukvården en unik roll som en av de viktigaste arenorna för att påverka levnadsvanor på ett effektivt sätt i ett befolkningsperspektiv. Detta avspeglar sig i det nya inledande kapitlet i Fyss 2021, »Åtta investeringar för att främja fysisk aktivitet – som fungerar!«.

I det dagliga kliniska arbetet inom hälso- och sjukvården behövs dock en individualiserad behandling för varje enskild individ, enligt Far-metoden. Det handlar om att arbeta personcentrerat genom att ta hänsyn till de rent medicinska/fysiologiska effekterna enligt evidensen – men även till den miljö i vilken individen verkar, inkluderande individens levnadsvanor. Fyss 2021 innebär således ett steg till på vägen till »precisionshälsa«.

YFA och redaktionsgruppen för Fyss 2021 är därför mycket glada och tacksamma för möjligheten att få medverka i detta temanummer. Vi presenterar här ett smakprov på några av de kapitel som ingår i Fyss 2021: allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna och diagnosspecifika rekommendationer vid kranskärlssjukdom, cancer, metabola syndromet, mi­grän, KOL och lungfibros samt depression och ångest.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.