Infertilitet, eller ofrivillig barnlöshet, definieras av WHO som utebliven graviditet trots regelbundna oskyddade samlag under ett års tid. Fertilitetsproblem drabbar 10–15 procent av alla heterosexuella par. Cirka en tredjedel beror på faktorer hos mannen (lågt antal spermier, dålig rörlighet hos spermierna, etc), en tredjedel på tillstånd hos kvinnan, och i en tredjedel av fallen finns orsaken hos både kvinnan och mannen. I vissa fall hittar man ingen förklaring, så kallad oförklarad barnlöshet. Den vanligaste behandlingen för infertilitetsproblem i dag är in vitro-fertilisering (IVF).

Det första barnet i världen som tillkommit genom IVF föddes 1978. Under de drygt 40 år som förflutit har IVF-tekniken utvecklats enormt, både vad gäller förlossningsresultat och säkerhet för mödrar och barn. I dag kan IVF erbjudas till många fler patientgrupper, och behandlingarna har förenklats betydligt. Totalt har 10 miljoner barn i världen  fötts efter IVF.

Sedan det första barnets tillkomst efter IVF i Sverige, 1982, har lagstiftningen avseende assisterad befruktning genomgått ett flertal förändringar. Den nuvarande regleringen av assisterad befruktning innefattas i lagen om genetisk integritet (SFS 2006:351). I dag är både spermie-, ägg- och embryodonation tillåten i Sverige, liksom behandling av samkönade par och ensamstående kvinnor. Däremot är varken kommersiellt eller altruistiskt surrogatmoderskap tillåtet.

IVF utförs i Sverige på både offentliga och privata enheter; totalt drygt 20 000 behandlingar årligen, inkluderande behandlingar med färska eller frysta embryon. Majoriteten av behandlingarna sker med parets egna gameter och ca 5 procent med donerade ägg eller spermier. På senare år har även möjligheter att frysa obefruktade ägg öppnats, en utveckling som bland annat inneburit att kvinnor som drabbas av en svår sjukdom, där behandlingen kan vara skadlig för äggstocksfunktionen, kan frysa sina ägg och få barn senare. I stort sett alla orsaker till infertilitet kan behandlas med IVF. Livmodertransplantation är ett av de senaste tillskotten som öppnat möjligheter för kvinnor som saknar livmoder eller har omfattande skador därpå ges möjlighet till egna, biologiska barn. 

Nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning (Q-IVF) startade 2007. Rapportering till registret sker sedan något år kontinuerligt och sammanställs i form av årsrapporter. Anslutningen och rapporteringen är i det närmaste 100 procent. Årligen föds i Sverige ca 5 500 barn med hjälp av IVF, vilket utgör 4,5 procent av alla nyfödda barn.

Födelsefrekvensen efter IVF är starkt beroende av kvinnans ålder. Under 30 år ligger frekvensen födslar per behandlingscykel med embryoåterförande på ca 40 procent för såväl färska som frysta embryon, för att sjunka successivt efter 35 års ålder. Offentlig sjukvård erbjuder tre stimulerade IVF-cykler till kvinnor under 40 år. I de flesta fall är syftet att kvinnan som genomgår behandlingen ska bli gravid i samma behandlingsomgång, men behandlingen kan också göras för att utvinna ägg till donation, för att frysa obefruktade ägg i fertilitetsbevarande syfte eller för att frysa samtliga embryon, till exempel inför cancerbehandling. 

I detta temanummer presenteras IVF-behandling som den bedrivs i dag och de senare årens viktigaste utvecklingssteg.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.