Neurokirurgi är i Sverige en relativt ung specialitet. Pion­jären Herbert Olivecrona utförde den första hjärntumöroperationen 1922. Han kom sedan att utbilda en generation svenska och europeiska neurokir­urger, där exempelvis utvecklaren av stereotaxi, Lars Leksell, och Nils Lundberg, som införde intrakraniell tryckmätning, har rönt stora internationella framgångar. 

I dagsläget bedrivs neurokirurgi i Sverige mestadels i offentlig regi, men privata utförare av degenerativ spinal neurokirurgi finns i flera regioner. Avancerad intrakraniell och spinal neurokirurgi utförs dock enbart vid neurokirurgiska kliniker vid universitetssjukhusen i Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå, Göteborg, Lund och sedan 2022 i Örebro. Årligen utförs ca 10 000 neurokirurgiska operationer i landet.

Sedan Herbert Olivecronas dagar, då neurokirurgiska ingrepp var associerade med mycket hög morbiditet och mortalitet, har specialiteten genomgått en närmast hisnande teknisk utveckling där införandet av operationsmikroskop, förfinad neuroradiologisk diagnostik samt endovaskulära behandlingar har varit avgörande. Införandet av neurofysiologisk monitorering vid ryggmärgskirurgi och intrakraniell kirurgi har gjort neurokirurgiska operationer säkrare. Möjlighet till vakenkirurgi, endoskopi, neuronavigering och intraoperativ diagnostik har medfört förbättrade möjligheter till tumörexstirpation. Utvecklingen av neurointensivvård, där neurokirurger varit drivande, har lett till förbättrad överlevnad vid akuta neurokir­urgiska tillstånd. 

Unikt för neurokirurgin är att ca 40 procent är akutverksamhet, vilket kräver dygnet runt-närvaro samt organisation för att hantera det akuta patientflödet. Många neurokirurgiska operationer är långa, och specialiteten får anses arbetskrävande. Med dagens krav på balans mellan arbete och fritid, den tekniska utvecklingen samt snabbt avancerande kunskapsläge har subspecialisering varit nödvändig inom många delar av neurokir­urgin. Breda, heltäckande neurokir­urgiska färdigheter är svåra att uppnå, vilket har implikationer för bakjourskompetens. Neurokirurgi är också en specialitet med ett litet och heterogent patientunderlag, med komplicerade patienter i behov av multidisciplinär och/eller subspecialistkompetens. Det ställer höga krav på utbildning av ST-läkare som på relativt kort tid behöver nå bred kompetens. Den svenska specialistexamen omfattar både ett teoretiskt, europeiskt kunskapsprov och utförande av en intrakraniell operation i närvaro av extern examinator. Då antalet neurokirurgiska ST-läkare i Sverige är relativt litet – i dagsläget 25 – är internationell utblick ett måste. Neurokirurgin blev därför tidigt en internationell specialitet, och de flesta ST-läkare genomgår utbildningscykler om 4 år både i europeisk och skandinavisk regi. 

Det internationella samarbetet avspeglas inom forskning och klinisk praxis, med skapandet av nätverk för utbyten och auskultationer mellan kliniker, länder och kontinenter. Det har skapat en mer harmoniserad och förbättrad behandling av neurokir­urgiska patienter, och i detta temaummer avser vi att ge svenska läkarkåren en överblick över de vanligaste neurokirurgiska tillstånden och deras behandling.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.