Orala sjukdomar hör till världens vanligaste sjukdomar: ca 35 procent av jordens befolkning har en eller flera orala sjukdomar. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lider ca 2 miljarder människor av obehandlad karies i permanenta tänder, en halv miljard av karies i mjölktänder och ca en miljard av parodontit [1]. Trots den höga prevalensen har orala sjukdomar länge förbisetts, men nu ses ett ökat globalt intresse. World Health Assembly antog 2021 en resolution som framhåller vikten av oral hälsa för livskvalitet och allmän hälsa, och 2022 antog WHO en strategisk plan som ska förbättra den orala hälsan globalt [2, 3]. Förra året kom ett utkast till handlingsplan som innefattar såväl hög- som låginkomstländer med målet att minska ojämlikheten i tillgång till preventiv tandvård.

Karies är den vanligaste orsaken till tandförlust i Sverige. Nordström och medarbetare ger en uppdatering av det nationella och globala kariesläget och tar upp farhågor kring ökad förekomst i låginkomstgrupper. En särskilt utsatt grupp är äldre, som ofta både har en nedsatt förmåga till egenvård och är muntorra. Här kan läkarprofessionen ha betydelse genom att aktivt fråga om och uppmuntra till tandhälsokontroller.

I Sverige diagnostiserades ca 1 200 fall av oral cancer år 2020. Antalet fall ökar, både i Sverige och globalt. Tidig upptäckt och behandling är avgörande för utfallet, och det är därför viktigt att identifiera och följa potentiellt maligna förändringar i mun­slemhinnan.

Förutom cancer finns det flera förändringar i mun­slemhinnan som är av medicinskt intresse; mer om detta i artikeln av Holmstrup och Jontell. Artikeln ger en uppdatering om när och varför det kan vara på sin plats att inspektera munhålan även vid hälsokontroller.

De orala sjukdomarna har också kopplats till ökad risk för vissa andra sjukdomstillstånd. Parodontit har kopplats till ett flertal sjukdomar och tillstånd; den starkaste kopplingen är den mellan parodontit och dia­betes (Norhammar et al i detta nummer), och länge har man känt till sambandet med hjärt–kärlsjukdom. Det senaste decenniet har studier även funnit kopplingar till cancer och demens. Gustafsson et al ger en uppdatering kring evidensen för ett samband mellan parodontit och hjärt–kärlsjukdom respektive cancer, och Buhlin och Eriksdotter om kopplingen mellan parodontit och demens.

Munnen är uppenbarligen en del av kroppen, men den behandlas ofta som en separat enhet.

Ekonomiskt skiljer sig tandvård och övrig hälso- och sjukvård såtillvida att den största delen av tandvården inte omfattas av den allmänna sjukförsäkringen. Av den totala årliga tandvårdskostnaden på 32,5 miljarder betalar patienterna 55 procent ur egen ficka. Motsvarande siffra för övrig hälso- och sjukvård är runt 13 procent. Mer om detta finns att läsa i artikeln av Wärnberg Gerdin och Klinge.

Syftet med detta temanummer är att peka på vikten av en god oral hälsa och omfattningen och konsekvenserna av de orala sjukdomarna.

Vi önskar en givande läsning!­

Potentiella bindningar och jävsförhållanden: Anna Norhammar har deltagit som rådgivare till läkemedelsföretag som tillverkar diabetesläkemedel.