Linda Rydén, specialistläkare, ANOPIVA vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna.
Varför har ni skrivit artiklarna?
Akut njurskada är ett mycket vanligt tillstånd som är förenat med ökad morbiditet och mortalitet. Jag tror att många läkare inte är medvetna om den riskökning som även en lindrig akut njurskada är förenad med. Vi vill öka medvetenheten och ge viss vägledning om vad man bör tänka på när en patient har drabbats av akut njurskada.
Vad hoppas ni uppnå med publicering i Läkartidningen?
Internationellt har det varit stor uppmärksamhet forskningsmässigt kring akut njurskada de senaste 7–8 åren, medan det i Sverige har varit i det närmaste helt tyst. Jag hoppas att våra artiklar kan belysa riskerna och öka medvetenheten och att läkare rutinmässigt börjar klassificera patienter med akut njurskada enligt det internationella klassificeringssystemet KDIGO.
I vilka sammanhang är det särskilt viktigt att tänka på risken för akut njurskada?
Det är viktigt att tänka på akut njurskada hos alla patienter som är kritiskt sjuka, mot bakgrund av det oerhört starka prediktiva värdet för prognos som akut njurskada har.
Är det någon speciell patientkategori som löper särskilt hög risk?
De viktigaste riskfaktorerna för akut njurskada är hög ålder, nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion, kronisk njursjukdom och diabetes. Framför allt drabbas äldre patienter med hög samsjuklighet som vårdas för någon akutmedicinsk åkomma samt patienter med svår sepsis och efter hjärtkirurgi.
Hur är prognosen?
Oavsett etiologin är akut njurskada förenad med försämrad prognos. Efter kranskärlskirurgi t ex är 30-dagarsmortaliteten 4 gånger högre hos patienter som har en ökning med >26 μmol/l eller >50 procent av postoperativt serumkreatinin (KDIGO-stadium 1) jämfört med patienter utan akut njurskada.
