Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Varför har ni skrivit den här artikeln just nu?
De globala konsekvenserna av hetta för folkhälsa och försörjningsförmåga har kommit i fokus, inte minst via den forskning som en av medförfattarna (Tord Kjellström) bedrivit. Samtidigt publicerades i Lancet en megastudie som visade det komplexa sambandet mellan omgivningstemperatur och hälsa (referens 7 i artikeln). Det finns ett behov att informera läkarkåren om dessa frågor.
Vad är den största utmaningen för hälso- och sjukvården i Sverige och globalt när klimatet förändras?
I Sverige att öka kunskapen om anpassning till ett varmare klimat med värmeböljor, översvämningar och ändrat infektionspanorama. Globalt är situationen mycket värre med prognoser om försörjningsproblem och minskande resurser för sjukvård.
Vad blir läkarens roll i arbetet med att anpassa hälso- och sjukvården till klimatförändringar?
WHO och Lancet har beskrivit att klimatförändringen är det största hotet mot den framtida globala hälsan och att hälsoaspekterna bör lyftas fram mycket tydligare. Här spelar läkarkåren en nyckelroll.
Hur tror du att läkares arbete kommer att påverkas av ändrad folkhälsa?
Här finns en uppenbar »win–win«-situation eftersom många av de åtgärder som krävs för att motverka klimatförändringarna också är preventiva för folksjukdomar som fetma, diabetes, hjärt–kärlsjukdom och cancer.
Hur kommer det sig att du själv är intresserad av klimatfrågan?
Det är uppenbart att den enorma utveckling mänskligheten genomlevt under de gångna 50 åren, med en explosiv befolkningsökning, har lett till en sådan belastning på ekosystemen att försörjningsbasen för kommande generationer är hotad. Jag som läkare vill ta ställning!
