Bertil Axelsson, docent och överläkare,
Umeå universitet
Hur kan den palliativa vården bli bättre?
Med en nationell organisatorisk struktur som är principiellt gemensam för alla landsting/regioner med god allmän palliativ vård, specialiserad palliativ konsultfunktion tillgänglig både för sjukhus och kommunala vårdformer samt specialiserade palliativa hemsjukvårdsenheter och slutenvårdsplatser. Det behövs också en struktur som kan möjliggöra att varje medborgare får tillgång till palliativ vård utifrån sina individuella behov oavsett bostadsort, diagnos eller vårdform.
Kan läkare för lite om palliativ medicin?
Generellt ja. Det är ett mycket positivt steg i utvecklingen att samtliga ST-läkare från och med 2015 har ett obligatoriskt krav på grundläggande kompetens i palliativ vård i livets slutskede. Annars får man inte ut sin specialitet.
Behövs det fler/längre kurser i palliativ medicin på läkarutbildningen?
Det palliativa förhållningssättet och palliativmedicinska åtgärder bör integreras i undervisningen om alla obotliga sjukdomar, som till exempel hjärtsvikt, KOL, njursvikt, leversvikt, demens, progressiva neurologiska sjukdomar och cancer. De europeiska rekommendationerna om minst 40 timmars undervisning i palliativ medicin under läkarnas grundutbildning är ett rimligt riktmärke.
Har du något råd till andra läkare om hur man bemöter patienter i livets slutskede?
Tänk på att i den allt sjukare kroppen bor det en individ som fortfarande lever: En individ med sin unika historia, erfarenheter och syn på livet och tolkning av begreppet livskvalitet. Den personen är värd all respekt och att vi verkligen gör vårt yttersta för att hitta det optimala stödet och lindringen. Att vi hjälper den personen att leva tills hen dör.
