Ola Bratt, docent, consultant urological surgeon, Cambridge University Hospitals i England

Vilket är det främsta motivet för prostatacancercentrum?

I ett prostatacancercentrum ska patienten ha alla de yrkesgrupper han behöver samlade omkring sig, i stället för att som nu remitteras mellan olika kliniker och sjukhus. Centrumbildningar gynnar också kompetensutveckling och forskning. 

Hur kommer det sig att du arbetar i England? 

Det var en kombination av ett behov av att byta arbetsmiljö, en önskan att vidga mina vyer och en eftergift till min anglofili. 

Hur uppfattar du den engelska sjukvården jämfört med den svenska?

Patienten har en starkare ställning i England än i Sverige. Här vore det otänkbart att besluta något över patientens huvud utan att ge tydlig information om fördelar och risker med olika alternativ. Den engelska sjukvården är mer hierarkisk och hårdare styrd av riktlinjer och medikolegala aspekter än den svenska – på gott och ont. I England är man betydligt bättre än i Sverige på att ställa tydliga krav, kontrollera om kraven uppfylls och agera om de inte gör det. 

Vad finns att lära av prostatacancersjukvården i England?

England kan lära ut prostatacancerdiagnostik med magnetkamera och transperineala biopiser samt hur man kortar köer i cancersjukvården. Här handläggs i princip alla patienter med misstänkt eller konstaterad cancer inom de definierade, korta ledtiderna.

Vad kan England lära av svensk ­prostatacancersjukvård?

Vi är klart bättre i Sverige på samarbete och informationsöverföring mellan olika yrkesgrupper, specialiteter och vårdgivare samt på att individua­lisera handläggningen. Engelsmännen har mycket att lära av Sveriges prostatacancerregister, som troligen är det bästa i världen.