Vad är det för nya rön som du tar upp i din översikt?
Roligt nog finns det ett växande intresse för epilepsi efter stroke. Flera aktuella epidemiologiska studier har visat att tillståndet är vanligare än man tidigare trott. Jag skriver också om nya studier om läkemedelsval och den nya kliniska definitionen av epilepsi som möjliggör diagnos redan efter ett första epileptiskt anfall i vissa fall. Jag skriver också om att studier antyder att sjukvården nog skulle kunna vara mer ambitiös i behandlingen av epilepsi.
Varför får man epilepsi efter stroke?
Frågan är mycket intressant. Hjärnblödning, stor stroke och stroke som skadar hjärnbarken är riskfaktorer, men på individnivå är svaret att vi inte vet. Personligen tror jag på en samverkan mellan skadan, omständigheter för den och genetisk sårbarhet – men mekanismerna är inte klarlagda. Det behövs bättre metoder för tidig upptäckt av epilepsiutveckling.
Hur viktigt är det att involvera neurologer i strokesjukvården?
Det är mycket viktigt, både i det kliniska omhändertagandet där det är möjligt – neurologer finns ju inte överallt – och i organiserandet av strokesjukvården.
Vad tycker du själv att det behövs för forskning inom området?
Förebyggande behandling är väldigt spännande. För sådana studier krävs i sin tur att vi blir bättre på att identifiera högriskpatienter. Fler kliniskt relevanta djurmodeller vore bra. Sedan är det intressant att patienter med epilepsi efter stroke har större dödlighet än förväntat utifrån strokens svårighetsgrad. Beror det på epilepsin eller dess behandling? Eller är patienterna en riskgrupp för nya kärlhändelser? Sådana studier gör vi just nu.
