Hur har Nationella diabetesregistret utvecklats sedan starten 1996?

Det startades av professionen, och redan från början var de flesta medicinklinikerna med. Den stora ökningen av antalet enheter och rapporterade patienter har sedan skett i primärvården. Det finns i dag stort stöd från både professionen och huvudmännen i landsting och regioner. Variabler har successivt lagts till och några har tagits bort, utifrån klinisk nytta. Olika tjänster för användarna har utvecklats. Tillgänglighet till vårdenhetens egna data via Söklistan och jämförelser på gruppnivå via Knappen är två exempel. Och nu kan också patienten nå sina egna resultat och vara än mer delaktig i sin vård genom den nya digitala diabetesenkäten.

Vilken roll spelar registret i dagens svenska diabetesvård?

Registret spelar roll på flera sätt, t ex i det lokala kvalitetsarbetet med aktiva användare som följer och analyserar sina egna resultat. Många använder registret direkt i patientmötet. Öppna jämförelser mellan enheter och landsting/regioner stimulerar förbättringsarbete. Jämförelser på gruppnivå med uppdaterade data är tillgängliga för alla genom Knappen. Data från registret gör det också möjligt att genomföra vetenskapliga analyser.

Hur använder du själv registret i din kliniska vardag?

Jag använder Söklistan och Knappen. Min diabetesmottagning är en test­enhet för diabetesenkäten. Jag har börjat använda enkäten och skickar ut inbjudan att besvara enkäten till mina patienter före besöket, och sedan tittar vi gemensamt på resultatet och diskuterar när vi ses på mottagningen.

Vad hoppas du av registret framöver?

Att överföringsmöjligheterna blir bättre så att kraften kan läggas på analys av data och patientkontakten. Jag hoppas också att diabetesenkäten ska börja användas på fler enheter.