Varför har du forskat om livslängd?
Vi driver ett projekt kring den åldrande befolkningen och dess hälsa. Livslängden är en del av projektet och intressant ur flera perspektiv, bland annat för att kunna bedöma hur många och hur gamla vi blir i framtiden, och den kan även ge svar om åldrandets processer.
Sverige är ett av de länder som förväntas ha sämst förbättring av medellivslängd. Varför?
Generellt kan man säga att Sverige länge låg i topp på grund av vår relativa fördel kring barnadödlighet. När det gäller dödligheten i högre åldrar har vi aldrig legat i topp. Det kan förklaras av allt från bristande datakvalitet i en del av de jämförande länderna till skillnader i hur vi vårdar alternativt håller våra äldre vid liv. Personligen tycker jag att det är något paradoxalt att vi sägs ha bland världens bästa sjukvård och samtidigt har högre dödlighet bland 70-åringar och äldre. Det måste i så fall betyda att sjukligheten skulle vara högre, vilket jag ställer mig tveksam till.
Hur gamla kan vi bli, tror du? Kan rekordet på 120 år spräckas?
Visst kan det spräckas, men att denna individ skulle vara född redan i dag tror jag inte. Även om det gjorts statistiska beräkningar som visar att det inte är omöjligt att bli äldre än 120 år, tror jag att det kommer att dröja innan det sker. I Sverige, där dödligheten för hundraåringar inte har förbättrats på flera decennier, ska det ännu mer till om någon ska leva så länge.
Ditt bästa råd för att leva länge?
Man kommer nog ganska långt med att inte röka, äta balanserat, röra på sig, sova ordentligt och fylla sin tillvaro med meningsfulla saker – och det skadar inte med en bra socioekonomisk miljö. Riktigt högt upp i åldrarna tror jag emellertid att vi har mindre möjlighet att påverka vår livslängd, där handlar det nog om gener och tur.
