Hur kom ni att tänka på att patienten kunde lida av sorkfeber? 

Det var faktiskt så att vi nyligen hade varit på Infektionsveckan i Karlstad och då lyssnat på Ungt Forums föreläsning om inhemska infektionssjukdomar. Sorkfeber och tularemi var huvudämnen, och de diagnoserna låg därför färskt i minnet. Symtomen stämde bra in, och vi skickade iväg ett blodprov på vinst och förlust – det var ju högst osannolikt att provtagningen skulle utfalla positivt. 

Hur bekräftades diagnosen? 

Den bekräftades med serologisk dia­gnostik, dvs med påvisning av IgM mot Puumalavirus. Det tog dock fem dagar att få svar, vilket föranledde att en hel del annan diagnostik hann utföras innan svaret kom. 

Vad innebär det att sorkfeber nu kan förekomma inhemskt i södra Sverige? 

Med tanke på att sorkfeber är en potentiellt allvarlig sjukdom med blödningsmanifestationer och akut njursvikt är det viktigt att diagnosen uppmärksammas, för både allmän­heten och sjukvården. 

Ni ska göra en studie med Folkhälso­myndigheten. Har ni några resultat? 

I en studie tillsammans med Folkhälso­myndigheten ska vi samla in sorkar i nordöstra Skåne och analysera dem för förekomst av Puumalavirus. Etik­ansökan för djurförsök ska nu skickas in, och när den är godkänd kan vi påbörja insamlandet av sorkar.

Fallbeskrivningar är uppskattade ­artiklar i Läkartidningen. Hur beskriver man bäst ett fall, tycker du? 

Det är viktigt att fånga läsarens intresse med en kort introduktion samt en noggrann beskrivning av fallet. Andra läkare ska snabbt kunna förstå varför det här fallet är viktigt just för dem.