Per-Anders Heedman, överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Du är medicinskt ledningsansvarig vid enheten för samordnad cancer­utredning. Hur jobbar ni där?  

Vi har gjort det enkelt för remittenter genom att ta fram en ­vårdbegäran för samtliga standardiserade vårdförlopp. I remissen, som är ­självinstruerande, framgår kriterier för välgrundad misstanke. Samtliga remisser skickas till oss för initial handläggning. Om kriterierna uppfylls dirigeras remissen för vissa vårdförlopp därefter till aktuell specialistklinik. För andra bokar våra sjuksköterskor tillsammans med patienten tid för undersökningar och specialistbesök. Personer med mer komplex problematik erbjuds inom några dagar ett nybesök på vår mottagning för klinisk bedömning, där man i dialog med patient och närstående individanpassar utredningen. 

Vilka är fördelarna med standardiserade vårdförlopp? 

Framför allt att patientens ställning avseende t ex information, delaktighet och tillgänglighet stärks i enlighet med patientlagen. 

Finns det några nackdelar? 

Risk finns att man i sin iver att leverera inom tidsramarna tränger undan svaga behovsgrupper. Det är lika viktigt för vissa personer med nydia­gnostiserad cancer att snabbt etablera kontakt med palliativ vårdverksamhet som det är för andra att snabbt få tillgång till en kurativ operation. 

Vilket är det viktigaste fyndet i den studie ni nu presenterar? 

Att det bakom diffus symtomatologi ofta döljer sig svår sjukdom med dålig prognos. 

Hur vill du utveckla er verksamhet? 

Till en lärandeplattform och en gemensam angelägenhet för alla aktörer i cancervården där vi fortsätter att lära av varandra och våra patienter.