Du skriver att laboratoriemedicinens fokus bör flyttas från att leverera svar till att bidra med rådgivning och tolkningar. Går det åt det hållet?
Kliniska beslutsstöd har redan börjat implementeras inom diagnostiska verksamheter. Mig veterligen baseras de existerande systemen på fastslagna algoritmer för specifika diagnoser. Framöver kommer sannolikt dessa system snarare att fungera genom artificiell intelligens och lära sig av stora datamängder.
I artikeln nämns att både över- och underutnyttjande av prov utgör en risk, där det senare är vanligare. Vilka test är exempel på underutnyttjande?
Utnyttjande kan referera både till specifika analyser som generellt riskerar att beställas i för hög eller låg grad men också till provtagning vid fel tidpunkt eller hos fel patientpopulation. I mer generella termer finns sannolikt underutnyttjande gällande exempelvis ferritinprov hos fertila kvinnor och fosfatidyletanol som sållningsprov inom primärvården.
Och vilka är exempel på test som riskerar att överutnyttjas?
D-vitamin och SR.
Tror du att den snabba tekniska utvecklingen på området kan påverka behovet av laboratorieläkare?
För att öka värdet i den diagnostiska processen krävs andra arbetsuppgifter än i dag, och sannolikt kan det öka behovet av laboratorieläkare.
Varför valde du att specialisera dig inom klinisk kemi?
Kemi, fysik och matematik har alltid varit mina starkaste ämnen och under läkarutbildningens gång insåg jag att jag trivdes bäst under de prekliniska terminerna. Klinisk kemi var då det naturliga valet, och jag känner verkligen att jag hamnat rätt.