Hur fick ni idén till studien?
De svenska definitionerna för vårdrelaterade infektioner skiljer sig från europeiska ECDC:s definitioner. Vi var intresserade av att undersöka hur det påverkar prevalensen av vårdrelaterade infektioner på svenska sjukhus, speciellt som Sverige inte bidragit med data till de senaste europeiska punktprevalensmätningarna.
Blev du förvånad över något i resultaten?
Att kvaliteten på data är så starkt beroende av kunskapen om vårdrelaterade infektioner hos den som rapporterar vilken typ av infektion en patient har.
Vad tycker du är den viktigaste lärdomen av studien?
Att korrekt definiera vad som är en vårdrelaterad infektion är svårt, det kräver expertkunskap.
Har du något annat forskningsprojekt på gång?
Den här studien är en del av ett större Vinnova-finansierat nationellt projekt som heter »VRI-proaktiv«, som verkar för att utveckla nya innovativa sätt, inklusive IT-stöd, för att minska risken för och förbättra handläggningen av vårdrelaterade infektioner. Vi forskar bland annat om automatiserad övervakning av vårdrelaterade infektioner, baserad på analys av text i journaldata, vilket kan göra det möjligt att kontinuerligt och standardiserat mäta vårdrelaterade infektioner.
Varför blev du just infektionsläkare?
Det är en dynamisk specialitet i ständig förändring på grund av interaktionen mellan värd, patogen och samhälle.
