Varför har ni skrivit en ABC-artikel om skallmissbildningar?
Kraniosynostoser är sällsynta tillstånd, och vi hoppas att en lättillgänglig översiktsartikel ska kunna underlätta primär diagnostik och handläggning av barn med misstänkt skallmissbildning. Vi opererar helst sagittalissynostos vid 4–6 månaders ålder, vilket förutsätter tidig remittering.
Vilka hoppas du framför allt ska läsa den här artikeln?
Jag hoppas att vår artikel framför allt kommer läsas av läkare och sjuksköterskor inom förlossningsvård och barnmedicin som ansvarar för den primära diagnostiken av medfödda avvikelser, men också inom övriga specialiteter verksamma inom barnsjukvård som barnkirurgi, barnanestesiologi, pediatrisk ÖNH och klinisk genetik.
Vilka är de största svårigheterna vid handläggning av skallmissbildningar?
Tillståndet är sällsynt och därför en sällan förekommande händelse inom den primära barnsjukvården. En kraftigt avvikande huvudform är lätt att se, men mer subtila avvikelser kan vara svårare att upptäcka. Det är viktigt att veta vart man ska vända sig när misstanken väl har väckts.
Vad har du för råd till dem som stöter på ett barn med misstänkt kraniosynostos?
Diagnos i tid är viktigt för behandlingen av både kraniosynostos och lägesbetingad skalldeformitet. Både Sahlgrenska sjukhuset och Akademiska sjukhuset kan ta emot patientfotografier via e-post för snabba bedömningar och för hjälp i diagnostiken.
Hur ser din kliniska vardag ut?
Som underläkare i det kraniofaciala teamet på Akademiska sjukhuset är jag involverad i vården längs hela kedjan, från första mottagningsbesöket till inskrivning och operation och uppföljande kontakter. Det är fantastiskt att få följa barnen längs hela resan.
