Varför skriver ni om VES just nu?

Vi vill uppmärksamma alla läsare som träffar patienter med VES på att synen på VES har kompletterats genom ny kunskap och utveckling. Vi ser därför ett behov av en uppdaterad översikt med förslag på hur dessa patienter kan tas om hand.   

Har behandlingsalternativen förändrats under senare år?

Kunskapen om extraslagens ursprung har ökat, bland annat genom EKG och ablationshjälpmedel som intrakardiellt utraljud. Det i kombination med förbättrad ablationsteknik och ökad erfarenhet har gjort ablationsingrepp till en mer attraktiv behandling, som alternativ till antiarytmika. 

Vem ska läsa er artikel, tycker du? 

Artikeln är tänkt som en översiktlig vägledning i handläggningen av patienter med ventrikulära extraslag och vi hoppas att både allmänläkare, internmedicinare och kardiologer finner ett utbildningsvärde i att läsa vår artikel.  

Hur vanligt är VES?

VES är vanligt förekommande och ökar med åldern. Prevalensen beror helt på vilken population man studerar, vilken detektionsmetod man använder och längden på registreringen. Exempelvis hos friska människor har man sett en prevalens på en till ett par procent vid 12-avlednings-EKG, men använder man i stället ett dygns Holter-registrering har över 50 procent enstaka VES under registreringstiden. 

Varför valde du att specialisera dig inom kardiologi?

Kardiologi som specialitet erbjuder en bra blandning av intellektuell stimulans och praktiska moment. Framför­allt gillar jag att kardiologi innehåller mycket fysiologi, och dessutom finns möjligheterna att jobba med interventioner. Naturligtvis har det funnits och finns bra förebilder som bidragit på vägen. Dessutom är kardiologi ett fält där det bedrivs mycket forskning och utveckling.