Varför behövs det ett tema om gikt?
Gikt är en väldigt vanlig men underbehandlad sjukdom. Sjukdomen är välkänd, men det florerar ändå en hel del myter och missförstånd kring genes och behandling.
Varför är den så underbehandlad?
Jag tror att det är sjukdomens initialt episodiska förlopp som gör att man ofta avvaktar för länge med att sätta in behandling. Fokus blir på att behandla de akuta giktattackerna. Man tänker inte på gikt som en kronisk sjukdom. När behandling väl inititeras har patienten ofta en mångårig gikthistorik med uratinlagringar i leder, och då krävs en längre tids effektiv uratsänkande behandling innan giktbesvären avtar/upphör. Detta gör att behandling upplevs som ineffektiv av patienterna och följsamheten blir dålig.
Träffar du många patienter med gikt?
Ja, det gör jag. Ofta handlar det då om patienter som är inlagda för någonting annat, och så råkar de få en svårbehandlad giktattack under vårdtiden – då blir vi reumatologer rådfrågade som konsulter. Sedan får vi också remisser från primärvården när det råder osäkerhet kring diagnosen eller när sjukdomen är svårbehandlad.
Vad har du för råd till andra läkare?
Det är väl investerad tid att informera patienten ordentligt om sjukdomsmekanismen vid gikt och hur uratsänkande behandling fungerar – att den kommer hjälpa på sikt men inte på en gång. Informera patienten om vad målvärdet för serumurat är och planera för uppföljande provtagning. Förse patienten med recept på lämpligt läkemedel för att hantera eventuella framtida akuta giktattacker – det förebygger »onödiga« akutbesök.
Du både forskar och jobbar kliniskt. Vad är roligast?
Det beror på vilken vecka du frågar mig! Jag är så lyckligt lottad att under klinikveckorna tycker jag att det kliniska arbetet är mest givande och när jag har forskningstid tycker jag att forskningen är det roligaste.
