Ingemar Leijon. Foto: Privat

Hur kom det sig att ni gjorde studien?

I sydöstra Sverige har vi följt en kohort av 85 överlevande barn med en födelsevikt under 1 500 g från nyföddhetsperioden beträffande utveckling och kroppslig sjuklighet, astma/allergi, ögonfunktion, läsförmåga och vid 20 års ålder skolutbildning och livskvalitet. En för tidig födelse med mycket låg födelsevikt har rapporterats leda till ökad risk för psykiska symtom, påverkan på familjebildningen och avvikande hormonsvar, varför vi gjorde denna undersökning. Dessutom finns det få svenska vuxenstudier.

Var det något i resultaten som förvånade dig?

Den kroppsliga sjukligheten var högre under barnaåren hos de mycket för tidigt födda, och en mer dold funktionsnedsättning inom det kognitiva området var vanlig. Trots detta var den mentala hälsan bra, och sociala faktorer inklusive familjebildningen visade inga skillnader.

Vad tror du artikeln kan leda till?

Jag tror att våra tidigare resultat tillsammans med andra uppföljningsstudier, särskilt av extremt för tidigt födda, har bidragit till de program för riskbarn som nu finns för att tidigt hitta funktionsnedsättningar. En god framtida prognos för de allra flesta med mycket låg födelsevikt borde vara hoppingivande för oroliga föräldrar och individerna själva.

Har ni fler studier på gång?

Jag skulle vilja se att det blir ytterligare någon studie när det gäller hälsa och socioekonomiska faktorer för samma kohort i en senare ålder.

Du är egentligen pensionerad. Vad gör du när du inte forskar?

Jag har varit deltidsforskare sedan jag slutade min universitetstjänst men har numera mer tid för fritidshuset och kontakter via skärm med barnbarnen.