Varför gjorde ni studien?
Vi behövde skaffa oss bättre kunskap. I början av pandemin uppstod många frågor kring optimal tidpunkt för trakeotomi hos covid-19-patienter. Det fanns en stark oro för smittspridning vid aerosolbildande procedurer och det saknades kunskap och erfarenhet. Vi noterade att frågan hanterades på olika sätt inom sjukvården i Sverige och internationellt.
Vilken är den viktigaste slutsatsen?
Vår studie talar för att det går att trakeotomera covid-19-patienter på ett säkert sätt tidigare än vad internationella riktlinjer förordar.
Har trakeotomierna utförts tidigare även under hösten och vintern?
Under hösten och vintern har vi deltagit i en randomiserad studie (TTCOV19) där patienterna med covid-19 randomiseras till tidig (≤ 7 dagar) eller sen (≥ 10 dagar) trakeotomi.
Har riktlinjer reviderats sedan ni gjorde studien?
Våra lokala riktlinjer har reviderats när det gäller tidpunkt för trakeotomi hos covid-19-patienter. Det är mer tydligt att det är medicinsk indikation som avgör när en trakeotomi ska utföras. Det har också publicerats internationella studier nyligen där man ifrågasätter de tidigare rekommendationerna angående tidpunkt för trakeotomi.
Varför blev du ÖNH-läkare?
Jag lockas av att det är en specialitet med många praktiska moment och med tydliga åtgärder och resultat, till exempel att åtgärda en svår luftväg med en trakeotomi så att patienten kan andas eller att flytta ett hörselben så att patienten kan höra. Dessutom gillar jag den stora spridningen från nyfödda till riktigt gamla patienter.
