Vad fick er att skriva artikeln?
Vi har sett ett behov av att fylla kunskapsluckan inom pediatrisk transfusionsmedicin. Bristande evidens och alltför lite konsensus leder till stor variation i praktiken kring när och hur transfusion ska ges, delvis på grund av att vi saknar bra markörer för transfusionsbehov, delvis på grund av utvecklingen av koagulationssystemet hos barn, framför allt under den neonatala perioden.
Största skillnaden mellan barn och vuxna vad gäller blodtransfusion?
Under spädbarns- och småbarnsåldern karaktäriseras det hemostatiska systemet av en mycket dynamisk process, i litteraturen benämnd »developmental hemostasis«. Till följd av detta har vi barnspecifika referensvärden, särskilt under neonatala perioden. Gällande behov av erytrocytkoncentrat ska barnens, särskilt nyföddas, utvecklande och växande kropps behov iakttas.
Viktigast att läsarna tar med sig?
Att man förutom ålder och vikt även måste beakta bakomliggande tillstånd vid ställningstagande till och dosering av transfusioner och att pediatriska transfusionsriktlinjer bör användas, inte minst i samband med trauma.
Vad skulle du vilja se mer forskning kring inom området?
Jag vill gärna lyfta behovet av bättre koagulations- och trombocytanalyser som kan bidra i bedömningen av om transfusioner och/eller koagulationsfaktorkoncentrat behövs och för att utvärdera effekt av given hemostatisk behandling.
Hur valde du din specialitet?
Jag valde neonatologi för att jag alltid har fascinerats av den komplexa postnatala omställningen och den enorma plasticiteten hos nyfödda.
