Johan Herlitz. Foto: Ciprian Gorga

Vad fick er att skriva artikeln?

Vi ville göra andra aktörer inom sjukvården medvetna om vilket känsligt läge den prehospitala akutsjukvården befinner sig i. Därigenom synliggörs också behovet av ökat stöd och ökade resurser. Vi ville också synliggöra det fina utvecklingsarbete som sker och rekrytera ytterligare forskningskompetens.

»Ambulansregistret måste kopplas till ett facit.« Hur?

Helt avgörande för förbättrade beslutsstöd är en koppling mellan den prehospitala bedömningen (fältdia­gnosen) och patientens slutdiagnos (facit). Det kan ske genom samkörning mellan det svenska ambulansregistret och exempelvis Intensivvårdsregistret, Hjärtinfarktregistret, Strokeregistret etc. En sådan samkörning kan sedan ligga till grund för skapandet av algoritmer (AI) som finputsar beslutsstöden.

Har patientsäkerheten för kritiskt sjuka i den prehospitala vården ökat eller minskat de senaste 10 åren?

Här finns tyvärr en stor kunskapslucka. Jag har inget säkert svar på den frågan.

Hur valde du din specialitet?

Först drömde jag om att bli den »gamla sortens internmedicinare« som kunde allt. Men eftersom min doktorsavhandling handlade om »begränsning av hjärtinfarktens storlek« blev det naturligt att gå över till kardiologi. När jag kom till kardiologen på Sahlgrenska sjukhuset i mitten på 80-talet fanns det redan ett väl utvecklat samarbete med ambulanssjukvården. Så jag formligen drogs in i den prehospitala akutsjukvården, som blev mer och mer spännande för varje dag. Nu är jag tillbaka i det breda synfältet, för i ambulanssjukvården måste man vara beredd på allt.