Vad fick er att skriva artikeln?
En viktig orsak är att uppmärksamma den brist på kunskap som finns gällande flickor och kvinnor med ADHD. Flickor har under lång tid så gott som uteslutits från den omfattande ADHD-forskningen, vilket har bidragit till en osäkerhet vid diagnostiseringen. Syftet är att förbättra diagnostisering av flickor/kvinnor och därmed ge dem bättre behandlingsmöjligheter.
Vilka behöver läsa artikeln?
Artikeln riktar sig till barn- och ungdomspsykiatrer, vuxenpsykiatrer, skolläkare och distriktsläkare.
Tas diagnosen inte »på allvar« när det gäller flickor och kvinnor?
Det finns risk att ADHD-symtom hos flickor och kvinnor misstolkas, feldiagnostiseras eller helt förbigås. Det är inte ovanligt att deras symtom bedöms som mindre allvarliga jämfört med likvärdiga symtom hos pojkar/män.
Vad fick dig intresserad av ADHD?
Under min specialistutbildning fick jag möjlighet att medverka i den första farmakologiska studien gällande ADHD. Där kunde jag se de positiva effekter som behandling med amfetaminpreparat kunde åstadkomma. I mitten av 90-talet blev det också klart för mig att flickor med ADHD ofta fick felaktiga diagnoser inom barnpsykiatrin. I studien »Vem söker barnpsykiatrisk öppenvård?« (Kopp S, Gillberg C; 1999) visade resultaten att bättre kunskap och riktade utredningsinstrument ökade antalet diagnostiserade flickor med ADHD betydligt mer än antalet pojkar.
Hur valde du din specialitet?
Redan under studietiden var jag intresserad av psykiatri. Mina första vikariat var inom vuxenpsykiatri. Efter läkarlegitimationen arbetade jag tre år som barnläkare. Eftersom jag saknade den psykiatriska aspekten, utbildade jag mig i stället till barn- och ungdomspsykiater.
(uppdaterad 2022-03-24)
