Ulrika Sandvik.

Ni skriver att epilepsikirurgin är under­utnyttjad. Vad beror det på? 

Sannolikt handlar det om att instanser som tar hand om individer med epilepsi inte är helt uppdaterade om vad epilepsikirurgi är och vilka som kan vara kandidater för det. Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2019 är epilepsivården på många håll ojämlik, sannolikt på grund av långa väntetider, bristande remitteringsrutiner och brist på tillgång till specialister i bland annat neurologi. 

Kunskapen om epilepsikirurgi behöver öka i flera delar av vården. Hur kan det gå till?

Genom information till professioner som deltar i vården av individer med epilepsi. För blivande neurologer finns SK-kurser i epilepsi, och avancerade kurser i omvårdnadsaspekter av epilepsi har startats. 

Tidig kirurgi förbättrar utfall. Hur kan fler patienter utredas i ett tidigare skede?

Utöver ökad kunskap inom läkar­kåren och generellt inom sjukvården bör det finnas tydliga nationella och lokala rutiner för när och hur en individ ska remitteras för avancerad utredning.

Varför är det viktigt att utredningar sker i multidisciplinära team?

Epilepsi är en komplex sjukdom och har ofta betydande samsjuklighet. För att kunna ringa in den enskilda individens behov och på ett resurs­effektivt sätt skräddarsy utredningar och kirurgiska behandlingar behövs många olika professioner. 

Vad hoppas du er artikel leder till?

Vi hoppas att en översiktlig och lättsmält artikel om epilepsi ska bidra till att öka kunskap och avdramatisera kirurgisk behandling av epilepsi.