Micael Widerström

Vad fick er att skriva artikeln?

– Fall med bakteriemi orsakad av C cani­morsus är mycket ovanliga, särskilt anhopningen av fem fall med allvarliga manifestationer som endokardit och meningit i en liten region under kort tid. Vi ville uppmärksamma kollegor på ökningen.

Vad kan förklara att så många fall identifierades på så kort tid?

– Det finns inget uppenbart svar; möjligen skulle en introduktion av en mera aggressiv variant av C cani­morsus kunna förklara detta.

Har laboratoriet i Östersund identifierat fler fall sedan september 2022?

– Nej, inga nya fall har identifierats.

Vad tycker du är särskilt viktigt för läsaren att ta med sig från artikeln?

– Vikten av att ta blododlingar före antibiotika vid utredning av akuta febertillstånd och att följa nationella rekommendationer för antibiotikabehandling vid infektioner efter såväl hund- som kattbett. Flukloxacillin, som brukar användas vid sårinfektioner, är inte verksamt mot C cani­morsus och inte heller mot Pasteurella multocida, som är vanligare efter kattbett. Artikeln belyser också vikten av ett fungerande nationellt mikrobiologiskt övervakningssystem för snabb återkoppling av lokal och nationell antibiotikaresistens.

Isolaten ingår nu i en europeisk studie som ska kartlägga Capnocyto­phaga. Vad kan vi lära oss av den?

– Vi kommer att få en bred bild av genetiska skillnader inom och mellan olika arter av Capnocytophaga isolerade från människor och djur, från olika geografiska områden. Vi kan också lära oss om ansamlingar av virulensgener kan påvisas hos vissa stammar.