En ABC om klimakterievård, varför behövs det?
– Jag upplever att klimakterievården i Sverige är eftersatt, och vården har inte den uppdaterade kunskap som jag tycker skulle vara en självklarhet. Resultatet blir att många kvinnor lider i onödan och att deras livskvalitet påverkas negativt. Denna ABC riktar sig främst till primärvården, då vi ofta möter kvinnor mitt i livet med diffusa symtom. Ofta ställer vi inte rätt frågor och missar klimakteriet.
Vad tycker du är svårast när du träffar kvinnor med klimakteriebesvär?
– Den svåraste delen av klimakteriet tycker jag är premenopaus. Jag upplever att många kvinnor inte hittat balans i sina hormoner efter att de fått sitt sista barn, PMS:en blir mer uttalad och det är mycket stress och press i livet.
På vilket sätt kan vården bli bättre?
– På alla sätt, skulle jag säga. Tillgången till påläst och uppdaterad vårdpersonal inom både primärvård och gynekologisk öppenvård måste bli bättre. I hela landet! Just nu är det inte jämställt. Mer uppdaterad vetenskaplig information om klimakteriet borde nå ut till alla kvinnor från 35 år – det är markant lättare att hantera symtom om man vet varför de inträffar.
Du är allmänläkare, hur kommer det sig att du har blivit specialiserad på klimakterievård?
– Jag har alltid varit intresserad och brunnit lite extra för kvinnohälsa. När jag skulle göra mitt förbättringsarbete under ST:n valde jag frågeställningen »Kan klimakteriesymtom förbättras av fysisk aktivitet och Far?« Den stora responsen jag fick när jag letade patienter till mitt forskningsprojekt var helt oväntad för mig. Det gjorde mig enormt upprörd när jag insåg att denna stora patientgrupp inte blev sedd. Jag beslutade mig för att fördjupa mig i ämnet rent teoretiskt, samtidigt som jag bad om hjälp från erfarna gynekologer. Nu har jag behandlat och följt upp många kvinnor, vilket är det bästa sättet att lära sig på.
