Det är inte varje dag Läkartidningen tar upp temat rymdmedicin. Vad fick er att skriva översikten?
– Det är en otroligt spännande tid just nu! En ny rymdstation är i drift, månprogrammet Artemis är i fas 2 och rymdturism och resor till Mars planeras. Sverige ligger dessutom i framkant! Att behärska de medicinska utmaningarna är avgörande för framtida uppdrag, och många vill nog förstå hur sjukvården kan bidra till att göra mänskligheten interplanetär.
Längre resor, exempelvis till Mars, kommer att ställa högre krav på astronauterna. På vilka sätt?
– Strålningen är 2,5 gånger högre på Mars än på rymdstationen ISS, och omfattande förbättringar inom strålskydd behövs innan resor dit kan bli möjliga. Sjukvården på ISS sköts i dag från jorden, då evakuering tar 4 timmar. På Mars tar det 44 minuter att få svar, utan möjlighet till evakuering. Besättningen måste hantera alla medicinska problem och ha rätt läkemedel och utrustning. Ett uppdrag till Mars beräknas ta 2–3 år, och de psykosociala effekterna av isolering och instängdhet kommer att behöva hanteras.
Hur väcktes ditt intresse för rymden?
– Rymden har alltid fascinerat mig, både ur ett filosofiskt och ur ett vetenskapligt perspektiv. Med min bakgrund inom vildmarksmedicin är rymdmedicin den naturliga fortsättningen.
Föreställ dig att du ska uppdatera översikten 2053. Vilka stora förändringar har skett?
– Ett avsnitt om partiell gravitation och årslånga vistelser i rymden och en lista på avancerade medicinska åtgärder i tyngdlöshet har tillkommit. Även nya medicinska selektionskriterier för astronauter som inkluderar genetisk screening.
