Birger Pålsson.

1,65 miljoner personer ska bjudas in att delta i screeningen fram till hösten 2026. Vad ska det resultera i? 

– Man förväntar sig 300–400 färre dödsfall i kolorektalcancer årligen genom tidigare upptäckt, och att polypborttagning förebygger. Dessutom sparar vården resurser. 

Högt deltagande verkar vara en prioritet. Vilka är fördelarna med att nå så många som möjligt? 

Högt deltagande är en av de viktigaste förutsättningarna för minskad mortalitet. Screeningen blir också mer jämlik, och det ekonomiska utfallet ökar.

Och vilka är nackdelarna?

– De är få, men det finns en viss risk för att fler drabbas av canceroro. Koloskopiresurserna måste också vara tillräckliga.

Kön och ålder är de enda kända faktorerna hos dem som bjuds in. Bör man beakta fler riskfaktorer i framtiden?

– Det är sannolikt, då optimering, hälso­ekonomi och komplexitet ökar. Dagens program är inriktat på medelriskindivider, men inkluderar även dem med låg risk och ännu okänd hög risk. Den enklaste riskstratifieringen är att använda kända faktorer, som längre screening­intervall för dem med upprepade negativa fekala immun­kemiska test samt kvantifiering av F-Hb-halten vid resultat under gränsvärdet, då även höga »normal­halter« ökar risken. Rökning och obesitas är riskfaktorer, men kräver information från screening­personerna.

 »Geomapping« är ett möjligt sätt att riskstratifiera – vad innebär det?

– Metoden kombinerar definierade demografiska statistikområden med data om incidens och prognos. Riskområden kan då identifieras, och utförligare screeninginformation samt fler påminnelser kan riktas till invånarna.