»Vakenintubation, inte så obehagligt som det låter«, enligt Alexander Otterbeck.

Vad är det svåraste vid luftvägsbedömningar?

– Det svåraste, både från vår egen erfarenhet och med stöd av litteraturen, är att identifiera svåra luftvägar på förhand. Att hitta de patienter som kräver en särskild luftvägshantering utan att ha en orimlig övertriagering är en stor utmaning. 

För vem har ni i första hand skrivit?

– Artikeln är skriven för alla luftvägsintresserade! För den erfarna anestesiologen innehåller den bara repetition, men det finns många ST-läkare som under något skede av karriären tjänar på att läsa artikeln. Att få en grundläggande förståelse för den svåra luftvägen är nyttigt för alla som träffar sederade eller akut sjuka patienter eller anmäler patienter för ingrepp i generell anestesi, samt för alla läkarstudenter och AT/BT-läkare som har placeringar på anestesin. 

På många håll i artikeln nämns kompetens. Hur viktigt är teamarbetet?

– De är båda beroende av varandra. För att ta till vara på den samlade kompetensen i teamet krävs ett gott teamarbete. För ett teamarbete där man bibehåller en god situationsmedvetenhet och fattar korrekta beslut krävs hög kompetens.

Hur tränar man på detta?

– Den förväntat svåra luftvägen är tillräckligt vanlig för att den med gott omdöme och god handledning ska kunna tränas i vardagen. Den oväntat svåra luftvägen kräver att man simulerar situationen för att nå tillräcklig exponering. 

Varför ville du bli anestesi- och intensivvårdsläkare?

– 1. Specialiteten har sjukvårdens mest konkreta form av teamarbete i de mest stimulerande kliniska situationerna. 2. Det är en orgie i fysiologi och farmakologi med mycket liten administrativ börda.