Reperfusionsbehandling vid stroke har lett till ett paradigmskifte. Hur då?
– För bara ett par decennier sedan hade patienter med stroke låg prioritet på landets akutmottagningar, och många fick svåra bestående funktionsnedsättningar. I dag finns mycket effektiva behandlingar, och stroke har högsta prioritet. Det är fantastiskt att se en patient gå från svår neurologisk funktionsnedsättning till att i vissa fall bli helt återställd.
Behandlingen har utvecklats mycket på senare år. Hur ser framtiden ut?
– Jag tror vi kommer att se en utveckling på läkemedelssidan. Den tekniska utvecklingen går snabbt, och det kommer hela tiden nya katetrar och andra produkter som kan göra trombektomin säkrare och snabbare. Jag tror att vi i framtiden kommer att kunna erbjuda många fler trombektomi eller annan intravenös/intraarteriell behandling.
Hur kan de regionala skillnaderna i behandlingens tillgänglighet minska?
– Strokebehandling är beroende av en fungerande infrastruktur med klara beslutsvägar mellan länsortssjukhus och trombektomicentrum och bra samarbete med ambulans. Många länsortssjukhus saknar strokekompetens på jourtid, vilket gör att det finns behov av beslutsstöd. Ett annat område som vi behöver arbeta på är allmänhetens kunskap om stroke. I dag inkommer bara 40 procent inom 4,5 timmar, som är tidsgränsen för intravenös trombolys.
Vad är det som har väckt ditt intresse för denna form av behandling?
– Jag är intresserad av alla områden inom stroke, men eftersom jag har utbildning inom neurologi och neurointervention har det blivit naturligt att arbeta med just akutbehandling. Det är ett område som utvecklas snabbt, och som kliniker och forskare är det spännande att få följa med på resan.
