Hur kom det sig att ni skrev artikeln?
– På uppdrag av Svensk gastroenterologisk förening har vi ganska nyligen uppdaterat de nationella riktlinjerna för utredning och handläggning av Barretts esofagus. Eftersom diagnosen är ganska ovanlig är kunskapen på detta område sannolikt relativt begränsad bland många kolleger. Barretts esofagus uppstår dock som en komplikation till gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), vilket ju är ett vanligt tillstånd. Vi hoppas därför att översikten ska kunna vara av intresse även för dem som inte träffar patienter med Barretts esofagus regelbundet.
Vad tycker du att läsaren särskilt ska ta med sig från er översikt?
– Att detta är ett område där det sker en snabb utveckling beträffande både prevention, diagnostik och behandling.
Vem tycker du ska läsa er översikt?
– Framför allt de kolleger som inte själva handlägger patienter med Barretts esofagus regelbundet, det vill säga i första hand specialister i allmänmedicin, men även kolleger inom andra specialiteter än gastroenterologi och gastrointestinal kirurgi.
Hur påverkar nya diagnostiska metoder (exempelvis Cytosponge) möjligheterna att upptäcka tillståndet?
– Förhoppningsvis kommer sådana metoder att kunna bidra till att dysplastiska/maligna tillstånd upptäcks tidigare, vilket i sin tur skulle kunna medföra bättre överlevnad.
Vilken ytterligare utveckling på området hoppas du se den närmaste tiden?
– Att de nya preventiva, diagnostiska och terapeutiska metoderna som introduceras ska utvärderas på ett vetenskapligt korrekt sätt så att vi kan få bättre evidens för optimala behandlingsrutiner.
