Hur kommer det sig att ni har skrivit den här artikeln?
– För det första för att EKG-tolkning är roligt och sjukdomstillstånden är spännande! Det ger en insikt i hjärtats fysiologi. För det andra tror jag att akuta takykardier är en av situationerna som de flesta av oss tycker är läskiga att hantera kliniskt. Ett sätt att hantera sin oro inför läskigheter är att läsa på om just de tillstånden, så att man känner sig mer trygg med att hantera dem. För det tredje tror jag att många, internmedicinare speciellt, har svårt att lära sig procedurer, kanske i synnerhet sådana som utförs sällan. Esofagus-EKG är en procedur som vi bör behärska som specialister. Ett sätt att att lära sig procedurer är att skriva sådana här artiklar, så att man blir trygg med indikationerna och tillvägagångssättet.
När bör man i första hand använda esofagus-EKG?
– Vid breda regelbundna takykardier hos hemodynamiskt stabila patienter.
Vilka är de största svårigheterna?
– Att veta var materialet finns och hur man kopplar ihop det.
Från början var man tvungen att anlita en svärdslukare för att kunna genomföra undersökningen; nu är elektrodslangen bara 3 mm i diameter. Finns fler förbättringar att göra?
– Förbättringen tror jag kunde handla om att underlätta ihopkopplingen, eftersom detta är det krångligaste. Det kunde finnas ett inbyggt filter i vanliga EKG-maskiner. Ett annat problem är att man ibland behöver en speciell EKG-maskin där man kan koppla in Rostockfiltret. Det skulle vara fint om Rostockfiltret kunde kopplas till samtliga maskiner.
Vilka hoppas du ska läsa artikeln?
– Alla som arbetar inom internmedicinska specialiteter, narkos samt akutsjukvård.
